Vatten och avlopp behövs i Dalsbruk

1,1K

• Dela
• Dela

 

Gunvor Grönqvist om vad som bör göras

Det talas så vackert om att ungdomen ska stanna i sin hembygd, men hur ska den kunna det då den inte har arbete? Ett 10-tal ungdomar har nu flyttat eller måste flytta från Dalsbruk, framhåller Gunvor Grönqvist i Dalsbruk för NT. Det är frågan om utkomsten som är den väsentliga; dr Lundmark i Hangö må sen säga vad han vill.

— I Dalsbruk finns det också många kvinnor, som behöver arbete. Alla kan inte städa i fabriken eller stå i butik — de unga kvinnorna ser ingen annan utväg än att flytta till Sverge.

Vad anser du att man borde göra för att hjälpa upp läget?

Gunvor Grönqvist.

— Det finns hur mycket som helst som borde uträttas här. En förbättring av de hygieniska och sanitära förhållandena är absolut nödvändig. Och detta skulle ge så mycket arbete att full sysselsättning skulle bli garanterad.

— Under efterkrigstiden har ingenting gjorts för att förbättra de sanitära förhållandena. En förstahandsuppgift vore att införa vatten- och avloppsledningar. Det är enbart tack vare ”bruksarens” renlighet som det inte har rasat stora epidemier här. Värst är det förstås om somrarna, då slasklådorna får stå ute på trappan i solvärmen. Det skulle vara en enkel sak att inrätta avlopp till sjön, men i stället bärs avfallet till avstjälpningsplatsen vid Dragsedet. Det bor arbetare 100 meter från den stora slaskhögen. De fönster som vetter mot avstjälpningsplatsen kan inte öppnas under somrarna, stora spyflugor kommer in i rummen och människorna som bor där plågas av lukten. Dessutom vimlar det av råttor vid slaskhögen. Det är en skandal. Till råga på allt befinner sig avstjälpningsplatsen på den bästa sandstranden i Dalsbruk. Stranden är långgrund och skulle vara idealisk som plage. Nu finns det inget ställe där man tryggt kan låta barnen bada. Slaskeländet har påtalats redan för tio år sen, då man började bära slask till Dragsedet, men tills dato har ingenting gjorts.

— Vattenledning finns det på andra bruksorter, och det borde det finnas i Dalsbruk också. Det är beklämmande att se mödrar med många små bara släpa vatten upp och ner. Att en mor som lider av blodpropp och har tre små barn måste bära vatten längs branta trappor upp till sista våningen är inte som det bör vara. Alltså: Vatten och avlopp till bruket. Viktigt är också att byggnadsstoppet upphävs och att bostadsbyggnadsproduktionen kommer igång igen. Det finns också vägarbeten som borde utföras.

— Bostäderna är koncernens och det är koncernens sak att se till att de nödvändiga arbetena kommer igång. Hittills har den inte visat sig intresserad. På en hälsovårdsdag här för [något] år sen uttalade sig dåvarande bruksdirektören Lönnberg ungefär i den stilen, att ”vi har planer på att utarbeta en plan som ska föreläggas koncernen för att den ska kunna utarbeta en plan för förbättring av de sociala förhållandena”. Detta var vad bruksledningen då hade att säga oss. Profiten är huvudsaken för koncernen, omtanken om arbetarnas sociala förhållanden kommer långt ner på listan. Det nuvarande läget är ohållbart.

Red

Fotnot: Gunvor Grönqvist var en av de mest prominenta arbetarkvinnorna i Dalsbruk från 1940- till 1990-talet, och satt bland annat i Dragsfjärds kommunfullmäktige mellan 1955 och 1988, med något kort avbrott. Hon var i tiderna anställd som skådespelare på Landsteatern och var hela livet aktiv inom Dalsbruks amatörteaterliv. Grönqvist medverkade flitigt i Ny Tid under tidningens första tre decennier med artiklar, reportage och dikter. Trots hennes flitiga lyrikskrivande, fick hon aldrig sina alster publicerade. Grönqvist gick bort 2011, hennes dödsruna finns här. Artikeln är digitaliserad 8.6.2016. 

Exakt vad som menas med slängen om dr. Lundmark i ingressen öppnar sig inte för digitaliseringsredaktören. Det fanns ändå en doktor K.J. Lundmark i Hangö som under 1940- och 1950-talen hängivet arbetade för det omstridda Frihetsmonumentet på orten, som hyllade de tyska jägarsoldaternas hjälp till de vita under det finländska inbördeskriget, och man kan anta att vad än han uttalade sig om inte föll kommunisterna på läppen.