1. Bosnien
Där tidigare fyra personer skött FN:s mediakontakter, sätter NATO nu in 80 informatörer. Äntligen kommer vi alltså att få information om kriget. D.v.s. när det förhoppningsvis är slu
2. Bosnien
Information behövs, för enligt en gallup tycker USA-borna att Bosnien inte angår dom. Eftersom Clinton som en följd av framgångar i fel land kanske inte blir omvald, borde han kanske byta världsdel
3. Kärnolycka
i Georgien. Men inga rubriker. Det där är redan omodernt. Man har nästan glömt bort att oroa sej för just det
4. Frankrike i strejk
Dock inte mot Chiracs bomber. Hur som helst lite annorlunda reaktion än när vi nynnyr skär ner här hemma
5. Rävflickor
Nu söker djuppsykologer förklaringar till att ungdomen blir så där galen. Samtidigt förklarar djurpsykologer att rävarna p.g.a. dom extrema förhållandena i burarna blir galna när dom släpps fria (först då?).
Djurplågeri, säger alla parter
6. Pekka Kuusisto
vann internationella Sibelius-tävlingen i Helsingfors. Skandaali! Som i Nobel-prisets barndom när det gick till svenska författare vart tionde år. Man skäms ju att vara från Finland
7. Diana (repris)
”En allvarligt störd, nästan paranoid frånskild tvåbarnsmor som lever på staten och offentligt skryter med orgier i bulimism, självstympning, djupa depressioner och utomäktenskaplig sex, skulle antagligen få barnen tagna till tvångsvård. Kanske det är det Eton är till för” — Jill Aktas, Saudi-Arabien, insändare i Guardia
8. Pocahontas
Farbror Joakim från Disney Co. går politiskt korrekt: en hjälte som är 1) native american 2) kvinna och 3) har existerat på riktigt. Synd bara tror dom att PC också betyder tråkig
9. Filmen 100 år
HeSaris Jukka Petäjä, tydligen nordamerikan, publicerade i lördags en år för år-lista över dom viktigaste rullarna — enligt vilken den senaste franska filmen tydligen gjordes 1961, senaste japanska 1950, och där Kina överhuvudtaget inte producerat nåt av värde.
Horisonten är m.a.o. t.o.m. snävare än dom samtidigt tillfrågade 100 finska kändisarnas, av vilka Aleksanteri Ahola-Valo (95) står för den intressanta favoriten: Griffiths ”Intolerance”, som han såg 1922 i Vitebsk.
10. Hus
fortsätter brinna ner. Pyromanerna har av nån anledning varit särskilt aktiva de senaste veckorna. Först brann mitt favorithus på vägen till jobbet, en vit villa vid gamla Drumsöbron, sen ett föreningshus i Tusby, i måndags Apotekshuset i Nykarleby.
Det gemensamma, förutom skönhetsvärdet, kulturvärdet, är att samtliga stått tomma och slarvigt förbommade i flera år, liksom ropande: ingen sätter värde på mig, gör vad du vill med mig.
Det heter visserligen att husen varit ”skyddade” — i praktiken innebär detsamma som lämnade vind för våg. En skyddsmärkning utan att ägaren inom rimlig tid (förslagsvis ett år — Apotekshuset hade stått tomt i 13!) förpliktas att sätta igång renovering, eller sälja till nån som gör det, borde ges ett riktigare namn, t.ex. ’pyromanmärkt’.
Att bygga upp kopior, vilket diskuterats, är dålig kompensation, men betydligt bättre än att ge tomtägaren fria händer att istället bygga upp nåt profitabelt nutidsfult. Det sätter inte stopp för de planlösa bränderna, men kanske nog för de mer planerade.
5.12.95 TR (10), TS (1-9)
