Johanna Parikka Altenstedt har besökt världens största rättvisemärkta kaffeodlingar i Brasilien; Ipanema som är största certifierade kaffefarm och Coopfarm där 200 familjeföretag gått samman i ett Rejäl Handel-kooperativ.

Kaffeodlingen Ipanema är världens största certifierade kaffefarm. Farmen har certifikaten EurepGap, Starbuck Preferred Supplier, Utz Kapeh och Rainforest Alliance. Här arbetar runt 770 fastanställda, och under skördeperioderna upp till 3000 periodvis anställda. Det brasilianskägda aktiebolaget har ca 4000 hektar odlingar på tre olika farmer.

– För drygt tio år sedan fick jag idén att bli den första i Brasilien med certifikaten. I början betraktades vi som galna, men när alla såg fördelarna med att naturen och de anställda började må bättre här hemma samtidigt som vi nådde framgångar i kvalitetstävlingar, började också aktieägarna tro på vårt koncept, berättar kaffepersonligheten och VD:nWashington Rodrigues på Ipanemas hypermoderna kontor.

Det är lite skojigt att upptäcka att all kommunikation med köpare och andra runt om i världen sköts med det svenska nättelefonprogrammet Skype, även det ett tecken på att man följer sin tid. Ipanema är den amerikanska kafékedjan Starbucks huvudproducent men säljer också till Norge – dock utan att kalla kaffet rättvisemärkt eftersom den norska köparen först vill försäkra sig om att det nya produktmärket verkligen fungerar på marknaden. För rättvisemärkt kaffe tecknas långa kontrakt till ett fast pris och norrmännen vill försäkra sig om att efterfrågan är stabil innan de förbinder sig att köpa produkten en längre tid. Så uppstår den märkliga situationen att kaffeföretag säljer certifierat kaffe som vanligt kaffe!

För barnens skull

Det var ett besök från det holländska företaget Simon Levelt som öppnade ögonen förMario de Oliveira och några till i Machado. Här skulle man kunna få bättre livskvalitet och samtidigt öka lönsamheten genom att börja odla ekologiskt och med Rejäl Handel-certifikat.

– Det är de långa kontrakten med ett fast pris som är nyckeln till förändring, säger de Oliveira, en av grundarna av kaffekooperativet Coopfam i Machado, och fortsätter:

– Vi kan planera och investera på ett helt annat sätt när det är möjligt att ta banklån, och det var inte möjligt när vi var beroende av kaffebörsens dagspris hela tiden. Nu kan vi bygga upp en buffert och om ett år blir dåligt går vi inte under även om det blir tufft.

Coopfam-kooperativet har idag runt 200 familjeföretag som medlemmar. Varje familj har en röst vid beslutsfattandet. 1997 var det några kvinnor som fick nog av att arbetare dog av den långvariga användningen av kemikalier i samband med kaffeodling och de bestämde sig för att ta reda på mer om organisk produktion.

– Det är för våra barns skull. Vi vill inte att barnen ska bli sjuka av att röra vid våra kaffebär eller bönor. Vi fick inte gå i skola men vi vill att våra barn ska kunna utbilda sig och vi vill skapa en kaffeproduktion som är hållbar och som kan försörja kommande generationer, berättar Madalena de Oliveira, Marios fru.

Ett besök på Coopfams fastigheter i centrala Machado bekräftar det som de stolta kaffeodlarna säger. Här har barnen möjlighet att gå i skola och efter att de fyllt 16 år får de hjälpa till på farmen och gå i kvällsskola. Alla får sjukvård och tandvård, vilket märks på att många barn har tandställningar. Kooperativet har också ordnat datakurser och utbildar odlare i ekologiska odlingsmetoder, vilket inte var helt enkelt i början.

– Vi visste inte hur man skulle gå till väga och vi fick prata med de äldre och skaffa fram information om hur man odlade kaffe för 150 år sedan. Nu har vi tagit vara på mycket av den gamla kunskapen och testat oss fram med naturgödsel. Våra kunskaper är efterfrågade och vi lär gärna ut detta till andra småodlare gratis, säger Mario de Oliveira.

Väntelista

Kjeld Jakobsen är trots sitt danska namn en brasiliansk kontrollant av arbetsförhållanden. Hans organisation Instituto Observatorio Social i Sao Paolo gör stickprov på olika arbetsplatser för att kontrollera att reglerna följs. Institutet är delvis finansierat av europeiska fackföreningar.

– De besök och stickprov vi har gjort under de senaste åren tyder på att mycket har blivit bättre på de certifierade kaffeodlingarna. Vi har inte sett tecken på barnarbete och lönenivåerna tycks följa rekommendationerna, säger Jakobsen.

Imaflora är den brasilianska organisationen som representerar och kontrollerar Rainforest Alliance-märket. Generalsekreteraren Louis Fernando Guedes Pinto ansvarar för landets alla kontrollanter. Enligt honom finns mycket kvar att göra, bland annat för att certifikatens prissättning i Brasilien är skev så att de stora företagen betalar mycket lite i förhållande till småföretagen. Trots detta är han en optimist.

– Det finns en vilja att skapa en riktig och långvarig förändring som bidrar till ekologisk och social utveckling i landet.

Idag finns det över 100 kaffeodlare som köar för att få bli medlemmar i till exempel FA-systemet, samtidigt som även Coopfam just nu har en väntelista på nya odlare som vill bli medlemmar.

”Finskt” kaffe

Svenska Arvid Nordqvist lanserade nyligen det billiga rättvisemärkta Classic Reko-kaffet i Finland och Kraft har i höst lanserat Rainforest Alliance–certifierat kaffe i både Danmark och i Sverige – dock inte i Finland p.g.a. den speciella ”finska” kaffesmaken vi har här. Classic Reko har utvecklats för att passa finländarnas smak för ljust och lite grövre malt kaffe, berättar rosteriets kvalitetschef Philippe Barreca, som avslöjar att man vill komma in på den slutna finska marknaden med ett billigt alternativ som i och för sig inte ger företaget pengar, men väl en kil i barriären av Juhlamokka, Kultakatriina och andra traditionella finska kaffesorter.

– Kaffesmaken ändras även i Finland och vi vill vara med i den utvecklingen. Rättvisemärkta produkter är en bra metod att ta sig in på marknaden.

Det är verkligen svårt att studera den finska kaffemarknaden. Trots att vi har varit världens ledande kaffekonsumerande folk i åratal så har knappt någon ekonomisk forskning gjorts på våra högskolor om kaffemarknaden, kaffets nationalekonomiska betydelse eller pris-
strukturens utformning. Hittills tycks ingen ha skrivit avhandlingar i detta ämne – även om kaffeföretagen har varit en synlig del av vår ekonomi i över hundra år.

Skribenten besökte ett flertal kaffeodlingar i Minas Geraisområdet i mellersta Brasilien i oktober 2005 tillsammans med Consumers’ International (CI) och konsumentjournalister från olika länder, och träffade representanter för facket, konsumentorganisationer samt certifieringsföretag. Syftet var att studera de synliga effekterna av att konsumenter väljer rättvisemärkt eller ekologiskt odlat kaffe.En rapport finns att ladda ner på

www.consumersinternational.org

Johanna Parikka Altenstedt

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.