Vid sidan om Ukraina är Moldavien det land i Östeuropa som fortfarande har teoretiska möjligheter att bli medlem i EU. Men vill landets ledning det?

Marianne Mikko, estnisk socialdemokratisk europarlamentariker (och Ny Tids tidigare Tallinnkorrespondent) är ordförande för Europaparlamentets Moldaviendelegation och har besökt landet sex gånger inom ett år. Hon konstaterar att parlamentet i januari med anledning av en rapport om EU:s grannskapspolitik av Charles Tannock, uttryckligen konstaterade att dörren till medlemskap borde hållas öppen för Ukraina och Moldavien.

– År 2006 är ett mycket kritiskt år för Moldavien. Moldavierna måste använda det tillfälle de får när Rumänien blir medlem och lära sig av rumänernas erfarenheter. Jag har sagt att de har en bra chans om de gör sina hemläxor och om de formulerar sina starka sidor: varför ska bolag investera här, varför ska folk komma till landet som turister. Men jag har inte fått några övertygande svar.

Nu har Marianne Mikko en känsla av att dörren håller på att stängas. Det beror inte bara på att Moldaviens framsteg inte varit tillräckligt övertygande, utan också på att EU vill vänta.

Uppfyll planen till 101 %!

– I sin rapport om EU:s utvidgning vid parlamentets senaste session i Strasbourg underströk utrikesutskottets ordförande Elmar Brok i stället för de tre Köpenhamnskriterierna – demokrati, marknadsekonomi och rättsstat – ett fjärde kriterium: EU:s kapacitet att absorbera nya medlemmar. Det innebär nog att dörren stängs för rätt lång tid framåt om inte de potentiella medlemmarna gjort ett enormt hemarbete.

– EU:s aktionsplan för Moldavien undertecknades för ett år sedan. Jag har sagt till moldavierna att de ska uppfylla den till 101 procent. Retoriskt gör nog moldavierna bra ifrån sig, men de är inte lika bra på hemläxorna. Vi balter som har samma sovjetiska bakgrund förstår hur de tänker, men man kan inte lura EU.

En enkel åtgärd kunde vara att avskaffa visumtvånget för EU-medborgare utan att kräva motsvarande åtgärd av EU.

– Efter rosornas revolution i Georgien och den orange revolutionen i Ukraina gjorde dessa länder detta ganska snart. Jag har rått moldavierna att göra det samma och visa att investerare och turister är välkomna till Moldavien, men ingenting har hänt. Nu har man bara specialvisum för affärsmän.

Marianne Mikko jämför med läget i Estland några år efter självständigheten.

– Vi hade inte många vänner i väst, men vi ville dit och våra diplomater arbetade hårt i Europa för det. Diplomati handlar ju om mänskor. Moldavien måste två- eller tredubbla sin aktivitet. Om det inte kommer från hjärtat fungerar det inte.

Det är tydligt att hon hade hoppats på en snabbare utveckling.

– Jag är resultatorienterad.

Delat kommunistparti

Men hon ser också ljusglimtar. En av dem är att Moldavien valde parlament i mars 2005 i ett fritt och rättvist val – detta är ändå inte Vitryssland.

– När partierna får mer kontakt med motsvarande partier i Europa finns det goda möjligheter att man i följande val sopar bort det kommunistiska styret.

Kommunistpartiet är nämligen fortfarande det största partiet i landet. Partiet är orienterat mot väst, men det belastas fortfarande av gamla tänkesätt från sovjettiden.

– Partiet är inte homogent, det har mer liberala och mer stalinistiska fraktioner. PresidentVladimir Voronin är ingen diktator, han hotar inte folk och partiet är inte under ryskt inflytande. Men det handlar om att förstå hur den moderna världen fungerar. Man kan inte bara tala om hur pensionärerna behöver högre pensioner, man måste sköta annat också.

Och det viktigaste är att utveckla ekonomin, det är enligt Mikko ännu viktigare än att lösa Transnistrienfrågan. Moldavierna borde, tycker hon, ägna sig mindre åt att klaga över hur de fått lida för att utbrytarna farit iväg med den del av landet där den mesta industrin fanns. I stället borde de bygga upp något nytt, t.ex. på IT-teknologins
område.

– Den sovjetiska tekniska utbildningen var inte dålig, det finns talanger som borde utnyttjas. Man borde samla intellektuella för att diskutera t.ex. hur Moldavien kunde se ut år 2020. Annars kommer man inte vidare.

Nedkylda Straussvalser

Ett problem som borde intressera EU är energin. När Ryssland kring årsskiftet stängde gaskranen till Ukraina berörde det också Moldavien.

– Det har i EU-kommissionen kommit upp ett föreslag om att Moldavien borde dela sin energiimport mellan Rumänien och Ukraina. Men gasstoppet berörde också Österrike, som likaså får gas via Ukraina. När Österrike blev EU:s ordförandeland den 1 januari dansades nyårets traditionella Straussvalser i nedkylda salar. Väst fick känna hur det går till när Ryssland straffar någon…

Parlamentets Moldaviendelegation har 30 medlemmar, den mest kända är antaligenBronislaw Geremek från Polen.