Som en skarpsinnig kvinna sade: I vanliga fall frågar sig folk ”Vad kan jag göra?” eller ”Hur kan jag hjälpa?” Men när människor konfronteras med sanningar om 9-11 måste de fråga sig själva ”Vem är jag?”. Deras syn på världen har skakats och de är plötsligt tvungna att omdefiniera sig själva i en tid av exempellös fara (enl. www.carolforcongress.org).

Om du ger godkänt åt din engelska hörförståelse, lyssna på talet som dr David Ray Griffin höll den 30 mars i Oakland (Kalifornien) på East Bay Progressiva Demokraters evenemang i Grand Lake Theater. Ljudinspelningen av hela tillställningen finns att hämta på adress: www.911podcasts.com/files/audio/20060330_David_Ray_Griffin_32k.mp3. Programmet räcker ca två timmar. Efteråt kanske du känner igen dig själv i historiens backspegel. Om du vågar.

En positiv nyhet som du kanske inte ännu har hört är Independent World Television (IWT). Det handlar om att Paul Jay, Naomi Klein, David T. Suzuki, Gore Vidal, Howard Zinn m.fl. plus du och jag, ska skapa en oberoende global tv-kanal med daglig bevakning av de viktigaste världshändelserna. Inga dollars från sponsorerande storbolag. Inga statsbidrag. Ingen reklam. Hjälp till med att bryta mediamonopolet! Läs mer om projektet på webbsidan www.iwtnews.com.

Som en känslig poet sade: ”Jag bor i en annan värld men du bor ju i samma”. I min parafras får byn ersätta världen. Isnäs, min hemby i Pernå, håller liksom alla andra byar på att bli glokal. Vad betyder det? Det betyder att hela världen är en by. Men också att det är dags för lokal realism: vi vill ju inte ta flyget till mjölkbutiken! Icke desto mindre börjar våra livsmedelsaffärer, som flyttas till städernas utkanter eller placeras längs motorvägarna, alltmer påminna om flygfältet Schiphol i Amsterdam. Butikshallarnas arealer mäts inte längre i kvadratmeter; nuförtiden räknas de i kvadratkilometer. Inom kort måste handelsmännen införa rullbanor för kunder som ska ta sig från grönsaksavdelningen till köttdisken.

Ja, denna megalomani och centralisering som kallas utveckling, den har redan gått för långt. Plus att:  ”Du vet redan tillräckligt. Det gör jag också. Det är inte kunskap vi saknar. Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och att dra slutsatserna” (Sven Lindqvist i Utrota varenda jävel). I min by finns en byskola. Nu har regeringen (för att stärka våra företags konkurrenskraft på de globala marknaderna) gått med på lägga ned byskolan. Finansministeriet har så bestämt och regeringen har hukat sig. Det finns kantänka inte längre några pengar för att upprätthålla skolor med elevantal under 80 (pengarna finns i Luxemburg och  de övriga skatteparadisen).

Men eleverna är inte ens några varor som man kan transportera hit och dit hur som helst. Hej, byskolornas elever är ju små barn! Huka er gubbar, säger också SFP-gubbarna och SDP-gummorna ute i kommunerna i alla fall (av gammal vana). Det är bara bydårar som kämpar för byskolor (tror de).

PS. Jag ber att få återkomma nån annan gång med en rapport från byskolseminariet på Solbacka i Isnäs den 8 april.

Mikael Böök

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.