Liverpools risiga kvarter. Vi måste vara inne på 60- eller 70-talet. Tvillingbröderna Johnston föds, bara för att snabbt skiljas åt. Den fattiga Mrs. Johnston kan inte ensam försörja ett åttonde och ett nionde barn och då rycker den rika Mrs. Lyons in. En egen son. Det är ju just det hon ville ha! Musikalen Veriveljet på kulturarenan Gloria i Helsingfors går in för att dystert visa oss att vi går fram längs upptrampade stigar. Jaget (arvsfaktorn) överskuggas av miljön.

Teatteri Rujos produktion tar pulsen på livet mellan kloak-osande gator och prydliga gräsmattor. Vem får leka var? Pjäsen kommer igång då den guldlockige gossen Eddie Lyons (Julian Remes) möter den svordomsstänkande, klottiga pojkspolingen Mickey Johnston (Aaro Wichmann). Omedvetna om sitt broderskap blir de vänner vid första ögonkastet. Bröderna blir blodsbröder.

Veriveljet är sin genre trogen. Musikalen framskrider mycket tydligt och välartikulerat. Barndomens allt överskridande vänskap odlas i en klassisk miljö med klassiska rollfigurer. Men galant flyger skådespelarna över det första hindret: de arketypiska rollerna går inte i klichéfällor och dränks inte i kladdig musikalglasyr.

Tvärtom vänder pjäsen alla hot till sin fördel. Känsloladdningarna stöter från scenen rakt ner i publiken. Barnets hänförelse fångas på ett sätt som åskådarna känner igen från sin kollektiva barndom. Samtidigt är samhällskritiken, som trots sin bekanta klang svider till, konstant närvarande. Man lyckas lägga sordin på onödiga utspel och arbetar mot en rätt avskalad scenografi. Musikaler utspelas ju i snitt i en mycket utsmyckad miljö.

Relationen mellan Eddie och Mickey kantas lyckat av ett antal kryddade biroller. Dramat ljusnar ofta till av något muntert sidospår – å andra sidan får det dystra ytterligare djup av tragedierna som omger livet i Liverpools industriella förorter. I tragedins brännpunkt står ändå Mickey och Eddie. Barndomen lever starkt i båda, fast samma känslor uppfostrats (eller undlåtits att uppfostras i Mickeys fall) till olika uttryckssätt – det hårda och vaksamma för Mickey och artiga och oskyldigt bortkomna för Eddie. Wichmann och Remes bedårande rollprestationer går under månskensnätter med hormoner och skratt via tonåren till vuxendomen. Plötsligt har klasskillnaderna som i början knappt var ett streck i sanden vuxit sig stora med killarna. Kärleken kallar också pojkarna in på kollisionskurs i form av Linda, som spelas och inte minst sjungs av Linda Wallgren. Allt upplagt för tragedi.

Blood Brothers, nu som Veriveljet och för första gången i Helsingfors, har engelskt ursprung. Willy Russell skrev pjäsen i Liverpool under ekonomiskt och socialt splittrade tider 1983. Musikalen går sedan närmare tjugo år tillbaka på stora estrader världen runt.

Att Teatteri Rujo, en ung och fri teatergrupp med unga medlemmar, skulle sätta upp just klasskamp ser ut som början på ett mönster. Vissa minns kanske att det var samma grupp som med framgång satte upp Lappoperan i Rudolf Steiner-gymnasiet för ett år sedan. Med då var också Lauri Maijala, som står för Veriveljets regi. Maijala själv är mer än bara grå eminens; han syns som diabolisk berättare som emellanåt dundrar till sång – Maijalas röst understryker mycket kraftigt hans skarpa scennärvaro.

Bakom varje storman står en kvinna. Det är knappast i de banor Russell tänkt, men faktum kvarstår att Veriveljet är en historia där tragedin mellan männen kantas av den kvinnliga – moderns. Riikka Oksanen och Anni Rainio gör var sin starka roll som Mrs. Johnston respektive Mrs. Lyons, axlande var sin börda. Dialogen mellan kvinnorna i bakgrunden utspelar sig precis som mellan bröderna kring motsatser som bygger på gemensamma nämnare. Moderskap dras ut till två ytterligheter. På samma sätt som Eddie och Mickey blir produkter av sin samhällsklass kan man se skillnaden mellan mödrarna. Var och en är ju slutprodukten av en process. I det här avseendet svävar pjäsen farligt nära determinism. Svängen tas ändå inte ända ut och temat blir en tankeväckande karikatyr i stället för en bombastisk överdrift. Ett ideologiskt laddat tankeexperiment där ingen befrias sitt ansvar.

Veriveljet av Willy Russell. Regi: Lauri Maijala. I rollerna: Riikka Oksanen, Lauri Maijala, Aaro Wichmann, Julian Remes, Linda Wallgren, Mitja Ervasti, Anni Rainio, Ville Paloheimo, Elisa Luoto, Alvari Heiövaara, Oleg Donner, Juha Fujiko, Teo Kortman, Noora Laitinen, Pia Kankkonen.