OSKU PAJAMÄKI – J’ACCUSE!

av Claes Andersson

Claes Andersson

J´accuse – Jag anklagar! – ropade Emile Zola under Dreyfusrättegången, då han anklagade den franska staten för justitiemord med antisemitiska motiv. Osku Pajamäki, f. 1970, tv-producent och stadsfullmäktig (sd) i Helsingfors tar upp denna ärevördiga tradition i sin nya pamflett Ahne sukupolvi – suurten ikäluokkien perintö (Den giriga generationen – arvet efter de stora årsklasserna).

Med den giriga generationen åsyftas de årsklasser som föddes under och efter våra krig, alltså ca 1940–50 och som nu, enligt OP, förskingrat våra nationella tillgångar och vårt nationella arv och effektivt hindrat yngre generationer att få sin rättmätiga del av makten och välfärden.

Sin anklagelseskrift delar han upp i två huvudgrupper:

Den giriga generationen beskylls för att ha förgiftat och förstört förtroendet och solidariteten mellan generationerna.

Den andra delen av anklagelseskriften handlar om hur de stora årsklasserna bestulit och förskingrat de resurser och livsvillkor som rätteligen skulle ha tillkommit de yngre generationerna.
Inga små eller triviala anklagelser alltså. Att med berått mod beröva hela yngre generationer deras möjligheter till ett bra och fullvärdigt liv är sannerligen en anklagelse som förtjänar en allvarlig och på tillgängliga och kontrollerbara fakta grundad diskussion.

Men först mera specifikt om beskyllningarna. Såhär går OP:s J´accuse:

– jag anklagar er (den giriga generationen) för att med berått mod ha skapat ett nytt klassamhälle och ett ungdomsproletariat.

– de unga har gjorts till andra klassens medborgare.

– den känslomässiga grunden för förtroende och samförstånd mellan generationerna har ni medvetet förstört.

– den giriga generationen har vägrat att axla sitt vuxenansvar. När den egna förmögenheten och välståndet uppnåtts har den återgått till ett barnsligt och pubertalt beteende, slösat med egna och naturens resurser och hängett sig åt ansvarslös konsumistisk verklighetsflykt (”Världen är full av ospelade golfbanor”).

– den giriga generationen hänger sig åt självbedrägeri och förfalskning av sin egen roll: man talar inte längre om pensionärer, utan om aktiva seniorer, milda mentorer och businessänglar.

– jag anklagar er för att ha förskingrat ungdomens tro på sin närmiljö och sitt hemland. Det har gjorts genom att rikta all uppmärksamhet på medlemskap i EU och NATO och genom att berätta sagor om den globala tryggheten som vi bör åka ut och försvara med vapen i hand.

– de gamla männen skickar de unga männen ut i krig för att dö.

– jag anklagar er för att politiskt ha kanoniserat primitiva ekonomiska teorier i avsikt att befästa den egna positionen och ekonomin.

– jag anklagar er för att ha fördjupat polariseringen i samhället i syfte att cementera er egen maktposition.

– rörelse- och valfriheten har ni eliminerat både inom ekonomin och politiken.

– den giriga generationen har skapat världen bara för sig själv, en värld som ”blott behöver finjusteras för att vara färdig”.

– den giriga generationen har sålt ut vår gemensamma nationella egendom för sin egen vinning.

– den har förhindrat unga mänskor att välja fritt och röra sig socialt. Detta har uppnåtts genom att spjälka upp arbetsförhållandena och skapa snuttjobb som omöjliggör långsiktig planering och håller kvar ungdomarna i en evig barndom.

– jag anklagar er för att betunga snuttjobbsgenerationen med en oskälig börda för att betala den giriga generationens överstora pensionsförmåner.

O.s.v.

Vilka är då de konkreta åtgärder som borde till för att en förändring till det bättre kunde ske?

Följande punkter har jag plockat fram:

1. Sänk de stora årsklassernas pensionsförmåner. Sänkningen bör vara progressiv, så att de överstora pensionerna kapas mest.

2. Förändra valsystemet så att det gynnar de unga. Ta i bruk systemet med listor så att partierna kan göra sina egna prioriteringar för vilka som skall väljas in i riksdag och fullmäktige.

3. Ifrågasätt de nuvarande politiska partierna. De kommer att självdö om inte ungdomen ges plats och makt.

4. Samma gäller fackföreningsrörelsen. Där måste de ungas sak göras till nummet ett. Snuttjobben och andra missförhållanden inom arbetslivet måste korrigeras.

5. Ungdomarna själva måste aktivera sig och skapa nätverk för att förändra sin situation.

6. Vi behöver utomparlamentariska aktioner.

7. Civilt motstånd och direkta aktioner à la Greenpeace.

8. Den giriga generationen måste fås att se sin egen egoism och inbilskhet – de vill bli behandlade som bortskämda barn!

9. Den giriga generationen håller ihop och alla tycks vara eniga och av samma åsikt om sin egen förträfflighet.

10. De försvarar sig alla med samma argument: när de vara barn fanns just ingenting, allt har de själva skapat genom sitt arbete. Som barn måste de skida miltals för att komma till skolan. (På detta argument svarar OP: det skulle vara en lyx för oss unga att få skida till studier eller jobb. Men det har vi inte tid till. Vi måste redan som barn vara produktiva och effektiva.)
I slutet av boken finns siffror, staplar och tabeller till stöd för anklagelserna. Det finns också listor med namn och födelsedatum på sådana representanter för den giriga generationen som åsyftas. Jag fäster mig att bildkonstnären Kalervo Palsa, f. 1947, finns med. Han dog av svält, kyla och bristande uppskattning och är kanske inte typiskt för oss giriga.

Osku Pajamäkis pamflett har redan skapat diskussion och irritation. Den är definitivt läsvärd och borde, trots sina tillspetade formuleringar och generaliseringar, ge upphov till många och allvarliga diskussioner om barnens och ungdomarnas villkor och förutsättningar i en värld som tenderar att bli allt mera fixerad enbart vid ekonomisk vinning, materiell framgång och global miljöförstöring.

Om du blir upprörd av anklagelserna är redan något vunnet!

Claes Andersson

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.