Peter Björkman recenserar Carina Nynäs Daggblad.

Carina Nynäs nya diktsamling är tonen mer sordinerad än i den förra. Här finns många dikter som på olika sätt rannsakar kärleken och begären och dikter som dyker ner i den stora tomhet som döden innebär. Tvivel om ordens möjligheter att kommunicera något mer än babbel finns också här. Min personliga favorit i boken är en dikt som för ihop bokens teman: kärleken, sorgen och svårigheten att nå fram till en annan människa :

Två sorgmantlar
steg till svala

i livets heta händer

det är tid, det är
hög tid att vi börjar bikta

vår blindhet

för varandra
Och så religionen, den kristna grundvalen. Den är som alltid viktig hos Nynäs. I Och pappersdrakar fastnade i penselskogens träd (2002) kunde Nynäs i en dikt skriva: “ Tro det, eller inte, men för en halvtimme sedan blev Jesus levande. / Man kan höra ekot av det oföddas ultraljud och förstå / hur döden övervinns av Ordet / och av orden”. Meditativ och resonerande men ibland också lovsjungande var hon i den samling tankedikter hon utgav samma år: ”Det goda: att låta sig själv låta sig bli / så nektarfull av Gud att någon både / vill stanna och får kraft att flyga”.
I båda dessa dikter finns ett fast golv att stå på för att sjunga sången om Gud. I den nya boken finns detta inte lika självklart. Det som finns är snarare en poet som genom ifrågasättanden försiktigt letar nya vägar till Ordet och orden:

ser hur hjortarna
trampar upp
sin morgonbön på väg mot åkerns
altare av rödbetor;

hungerns mun är omgiven av
människa och djur:

en rödbeta borde
vara mig nog …

Det finns genomgående en strävan mot en sannare förståelse i boken och ofta en spörjande underton. I en dikt frågar sig Nynäs varför just fisken brukade ristas in i klippväggar som tecken för evigt liv. Här använder hon material ur en diktsvit om fiskens ögon av den öländske poeten Lennart Sjögren (läs gärna sviten i Deras ögon, 1994) och gör det till något helt eget – men ändå till ett koncentrat av essensen i diktsviten. Lysande. En förädling av ett redan starkt material.
Carina Nynäs har skrivit en spännande diktsamling som bekräftar att hon fortfar att vara en vital och viktig förnyare av “den kristna dikten”.


Carina Nynäs: Daggblad. Söderströms 2006.

Peter Björkman

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.