Arbetsgivarna har redan inlett eldgivningen inför nästa avtalsförhandlingar. Medan linjen förr i världen var att hålla avtalsförbättringarna så små som möjligt är siktet nu inställt på att direkt försämra villkoren. I oktober gick Stig Gustavsson, chef för Konecranes och ordförande för teknologiindustrins arbetsgivarpolitiska arbetsgrupp, in för att arbetarna i industrin skulle jobba mer än en timme mera per dag, för samma lön som tidigare. Det skulle innebära en försämring av arbetsvillkoren med bortåt 15 procent. Detta är ännu inte ett officiellt förslag, men någon såhär drastisk försämring har knappast kastats fram på årtionden, om ens under hela efterkrigstiden. Ändå har en förlängning av arbetstiden utan lönekompensation fått stöd t.o.m av statssekreterare Raimo Sailas.
Efter Konecranes kom turen till Konechefen Antti Herlin som vid Finlands Näringslivs höstmöte förra veckan gick in för radikala reformer av lönesystemet. Han ville ha ett system som bättre beaktar de enskilda företagens behov, och då passar inte den nuvarande modellen som bygger på en solidarisk lönepoltik och bindande allmänna löneförhöjningar. I stället borde lönerna göras flexibla också nedåt.


Med utgångspunkter som dessa kommer nästa avtalsomgång inte att bli lätt och man kan nästan utgå från att det blir en rad arbetskonflikter, både strejker och lockouter – skogsindustrin visade ju redan vägen genom att utlysa den största stridsåtgärden på år och dar.
Kanske det var därför som Antti Herlin, från årsskiftet ny ordförande för Finlands Näringsliv, också krävde åtgärder för att stoppa vilda strejker. Ändå är vilda strejker praktiskt taget alltid en reaktion på en försämring av arbetsvillkoren eller en uppsägning som uppfattas som oskälig. Vilda strejker undviks bäst genom att man avstår från sådana försämringar. FFC borde kräva förbud mot vilda dumpningar av arbetsvillkoren.
Herlin motiverade sina krav med att det finländska samhället under de senaste åren förändrats radikalt och att de system som bygger på ett helt annorlunda samhälle och en annorlunda ekonomi inte längre fungerar bra.
Herlin har säkert rätt i att systemet kan förändras, men de förändringar som arbetsgivarna krävt skulle enbart resultera i försämringar för de anställdas del. Fackförbunden måste nu ladda upp ordentligt för att kunna genomdriva förbättringar som uppväger de försämringar man måste räkna med.

Peter Lodenius

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.