Det duggregnar och är kallt. Fackliga aktivister, lagerarbetare och sympatisörer samlas mellan slitna hus och industrilokaler en bra bit ut i Brooklyn, New York. Snart formeras ett litet demonstrationståg som till ljudet av trummor, visselpipor och blåsinstrument vandrar ner till huvudkontoret för grossistfirman Handyfat trading. Utanför deras slitna huvudkontor stannar demonstrationen och med slagord som bakgrund intervjuas några lagerarbetare av lokala TV-stationer. De intervjuade måste ha tolk, de talar bara spanska, de är immigranter och lagerarbetare som har sparkats för att de har organiserat sig fackligt och krävt sin rätt. De berättar att de har fått en betalning som är mindre än minimilönen, ingen övertidsersättning, långa arbetstider, ingen sjukförsäkring och att  arbetsledningen trakasserat dem som opponerat sig.

Demonstrationen är en i raden av aktioner i kampen för att organisera lagerarbetare i New York av fackföreningen Industrial Workers of the World (IWW). De flesta lagerarbetare är immigranter, många från Mexiko eller Asien. Vid flera lager har organiserade arbetare lyckats pressa upp lönerna och tvinga fram avtal mellan fack och arbetsgivare det senaste året. Minimilönen i New York är 7,15 dollar i timmen sedan början av 2007, men många har haft mycket mindre betalt än så. Genom aktioner och strejker har kampen förts det senaste året. Men nu verkar grossistfirmorna gå till samlad motaktion, fackligt aktiva har avskedats i tiotal vid flera företag, illegala invandrare frågas om dokument som arbetsgivaren aldrig har brytt sig om tidigare. Den som fruktar att inte få stanna i USA vågar sällan organisera sig.

IWW:s svar har varit militant. Strejker har brutit ut vid flera tillfällen, högljudda demonstrationer har riktats mot flera av företagen. IWW har också riktat sig direkt till restauranger som är grossisternas kunder med flygbladsutdelningar och uppvaktningar för att få dem att byta leverantörer, en kampanj som har haft betydande framgångar. Kraven är respekt för minimilönen, avtal med facket och återanställning av de sparkade.
Minimilönen i USA är 5,15 dollar i timmen. Förra veckan beslöt representanthuset i den nya, av demokraterna dominerade, kongressen att minimilönen ska höjas i tre steg till att bli 7,25 dollar om två år. Förslaget går nu vidare till senaten. Flera delstater, däribland New York, har redan beslutat om och genomfört högre minimilön på delstatsnivå. Ibland har detta skett efter folkomröstningar. Minimilönen har stor betydelse eftersom många amerikaner inte är fackligt organiserade och inte omfattas av avtal mellan arbetsgivare och fackföreningar. Många av de miljontals amerikaner som har minimilön lever under fattigdomsgränsen.

Jonas Sjöstedt

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.