939
Bensin raffineras ur olja, så det gäller inte bara att byta oljepannorna i landet utan också bilarna. Etanol är förnybar energi, och liksom alla andra har jag sett fram emot att det blir räddningen. Men sen läste jag årets mest deprimerande artikel: ”Etanol inte hållbart – Uppsalaforskare sågar sprit som fordonsbränsle” (DN 27 januari).
Forskaren heter Torbjörn Rydberg och dessvärre verkar han ha en point – han backas också upp av andra, professorer från Chalmers och till och med Sveriges mesta miljökämpe Björn Gillberg kallar etanol ”en återvändsgränd”.
Det handlar om hur råvaran (sockerrör) odlas i bl.a. Brasilien. Långväga frakter är inte miljövänliga, och dessutom skadar sockerrörsodlingen den ekologiska balansen där den odlas, liksom den mänskliga balansen med eländiga arbetsförhållanden.
Etanol ur spannmål då? Enligt forskarna är spannmålsetanol ett dåligt drivmedel med alltför låg energieffektivitet. Rydberg har räknat ut att Sveriges alla åkrar + alla de som nu ligger i träda måste odlas upp och inte ens då kan etanolen ersätta mer än någon tiondedel av bensinbehovet. Lägg till ökat behov av konstgödsel (+ framställningen av det), och jordbruksmaskinerna som också ska drivas med nåt …
Rydbergs huvudargument är att det inte lönar sig att odla fram livsmedel som sen ska omvandlas till drivmedel, en process som slukar energi. Såhär ser hans tabell ut: kol ger 6–10 delar energi i förhållande till investerad energi, olja likaså. Bioetanol från italiensk majs ger 0,2; bioetanol från sockerrör i Brasilien 0,4; biodiesel från solrosor 0,7. Spannmål ger 0,1! Mest ger metanol från cellulosa 1,5.
Usla siffror. Och redan bondlogiken säger ju att om det var så enkelt att få fram energi ur odlingsväxter skulle det ha satts i system för länge sen. Oljepannsförsäljaren på 90-talet hade inte helt fel, olja fyller man på en-två gånger per år. Ved måste man lägga in flera gånger om dan när det är som kallast (beroende på vattencisternens storlek) – träden ska huggas, veden ska klyvas, lagras och fraktas – inget deltidsjobb alltså.
Finns det alls nåt hopp? Jo, Rydberg förespråkar sol, vind och energibesparing. Och små dieselbilar som drar 3 liter/100km. ”Det är mindre dåligt än en etanolbil som drar över 10 liter/100 km.”
Klimatuppvärmningen har nått oljepannsförsäljarna. När jag på nittiotalet funderade på att ekologisera mitt oljeberoende och bad försäljaren om en offert på en kombinerad ved-oljepanna avrådde han mig bestämt.
– Ingen köper såna pannor. Ingen! Det är alldeles för jobbigt med ved. Inte ens om du har egen skog lönar det sig. Har du egen skog?
– Nej.
– Då är saken klar.
– Nej.
– Då är saken klar.
Idag låter det annorlunda. Försäljarna får gnista i blicken om man ber om alternativ. Ved, flis, pellets, erbjudandena haglar. T.o.m. regeringen har ett program som säger att Finland ska vara oljedrogfritt år 2030. I det ingår en satsning på förnybar energi – även Fortum vill vara med, och bygger tre vindkraftverk intill sina kärnkraftverk på Hästholmen i Lovisa.
Bensin raffineras ur olja, så det gäller inte bara att byta oljepannorna i landet utan också bilarna. Etanol är förnybar energi, och liksom alla andra har jag sett fram emot att det blir räddningen. Men sen läste jag årets mest deprimerande artikel: ”Etanol inte hållbart – Uppsalaforskare sågar sprit som fordonsbränsle” (DN 27 januari).
Forskaren heter Torbjörn Rydberg och dessvärre verkar han ha en point – han backas också upp av andra, professorer från Chalmers och till och med Sveriges mesta miljökämpe Björn Gillberg kallar etanol ”en återvändsgränd”.
Det handlar om hur råvaran (sockerrör) odlas i bl.a. Brasilien. Långväga frakter är inte miljövänliga, och dessutom skadar sockerrörsodlingen den ekologiska balansen där den odlas, liksom den mänskliga balansen med eländiga arbetsförhållanden.
Etanol ur spannmål då? Enligt forskarna är spannmålsetanol ett dåligt drivmedel med alltför låg energieffektivitet. Rydberg har räknat ut att Sveriges alla åkrar + alla de som nu ligger i träda måste odlas upp och inte ens då kan etanolen ersätta mer än någon tiondedel av bensinbehovet. Lägg till ökat behov av konstgödsel (+ framställningen av det), och jordbruksmaskinerna som också ska drivas med nåt …
Rydbergs huvudargument är att det inte lönar sig att odla fram livsmedel som sen ska omvandlas till drivmedel, en process som slukar energi. Såhär ser hans tabell ut: kol ger 6–10 delar energi i förhållande till investerad energi, olja likaså. Bioetanol från italiensk majs ger 0,2; bioetanol från sockerrör i Brasilien 0,4; biodiesel från solrosor 0,7. Spannmål ger 0,1! Mest ger metanol från cellulosa 1,5.
Usla siffror. Och redan bondlogiken säger ju att om det var så enkelt att få fram energi ur odlingsväxter skulle det ha satts i system för länge sen. Oljepannsförsäljaren på 90-talet hade inte helt fel, olja fyller man på en-två gånger per år. Ved måste man lägga in flera gånger om dan när det är som kallast (beroende på vattencisternens storlek) – träden ska huggas, veden ska klyvas, lagras och fraktas – inget deltidsjobb alltså.
Finns det alls nåt hopp? Jo, Rydberg förespråkar sol, vind och energibesparing. Och små dieselbilar som drar 3 liter/100km. ”Det är mindre dåligt än en etanolbil som drar över 10 liter/100 km.”
Tapani Ritamäki
