Ordet intresse har två huvudbetydelser. Därför är det inte motstridigt att säga att intresset för riksdagsval enligt undersökningar minskat speciellt bland de mindre bemedlade, de som skulle ha det största intresset av en gemensam politik. De som redan har sitt på det torra behöver inte på samma sätt hjälp från Arkadiabacken.
De sämst ställda har inte bara den svagaste dragningen till valurnorna; om de går dit röstar de ofta på kandidater som Tony Halme, alltså på någon som svär och slår näven i bordet. Resultatet av det vet vi.
En stor orsak till detta är säkert den förändrade mediesituationen i Finland. Hur starkt grepp den gula journalistiken fått visas av uppståndelsen kring statsministerns tillfälliga flickvän. Ingen journalist utanför kvällspressen medger att saken skulle ha något allmänt intresse, ändå har kvällstidningarna lyckats göra den till det viktigaste diskussionsämnet i landet – vårt största gemensamma intresse – under det senaste halvåret. Det är numera den gula pressen som bestämmer agendan i vårt land. Ilta-Sanomat tränger undan sin seriösare kollega i samma glashus, Helsingin Sanomat.
Inte att undra på att de lite mer komplicerade frågorna kring t.ex. den ekonomiska politiken hamnar i skymundan. Kandidater kan komma med befängda påståenden som att välfärdssamhället får mer pengar om skatterna sänks, utan att få mothugg. När forskare konstaterar att elimineringen av de s.k. flitfällorna, som motiverats med ökad sysselsättning, i stället för att minska arbetslösheten har vidgat inkomstklyftorna, nämns det inte överhuvudtaget i pressen.
Men när FFC låter sin reklambyrå utgå från den gula pressens vulgarisering av mänskors världsbild och framställa politiken som en dragkamp mellan den frossande minoriteten och den arbetande majoriteten tar det hus i helsike och FFC tvingas retirera. En sorts vulgarisering tillåts och underblåses eftersom den inte stör vissas intressen. En annan sorts vulgarisering är däremot farlig eftersom den visar på de intressekonflikter som verkligen finns.
I riksdagsvalet är det vettigare att utgå från de verkliga intressekonflikterna än att tro att vi alla har samma intressen.
Peter Lodenius
