1,5 kilometer rött tyg, 10 kilometer tråd och 87 arbetsdagar tog det för designern Aamu Song och hennes team att skapa konsertklänningen Reddress som för tillfället finns att beskåda på Designmuseet i Helsingfors.
Reddress fungerar samtidigt som både klädedräkt och estrad genom att en sångare spänns fast i själva klänningdelen, och den upp till tvåhundrahövdade publiken sitter i små fickor i dess 20 meter långa volanger.
Klänningen har kommit till under de år koreanska Aamu Song studerat utrymmes- och möbeldesign vid Konstindustriella högskolan i Helsingfors. Världspremiären för Reddress-konserterna var i augusti 2005 på Konstmuseet Louisiana i Danmark. Under maj månad får Helsingforspubliken njuta av konserter med Anna-Mari Kähärä & Pekka Kuusisto,Sansa & Mir-O, Astrid Swan, M.A Numminen samt Ville Leinonen iklädda Reddress.
Fredagen den 18 maj var det Astrid Swans tur att ta sig in i klänningen, vilket krävde en rejäl arbetsinsats från funktionärernas sida. Det var både tids- och tålamodskrävande att få fason på alla bälten och spännen. Reddress är nämligen extremt rörlig, och när Astrid Swan väl satte igång både roterade hon runt och guppade från sida till sida samtidigt. Tidvis såg det ut som om hon snurrade okontrollerat och i hög fart som en karusell. Det hördes inte alls på sången, men det måste vara krävande att sjunga och fokusera på klänningens rörelser samtidigt. Swan lyckas leverera bl.a. Good girl, Second chance,War, When you were young och Old-fashioned couple lika träffsäkert som någonsin under de stillasittande uppträdandena på Dubrovnik. Swans band befann sig någonstans på andra sidan rummet, men syns inte alls där vi sitter.
För publiken är det också en lätt bisarr upplevelse att sitta i volangerna. Det blir hett i yllefickorna, och många söker under konsertens lopp efter bekvämare ställningar. Mot slutet befinner sig de flesta i liggande ställning likt barn inbäddade i sovsäckar på sommarläger. Visst bildas en större känsla av gemenskap mellan publiken och man har mer kontakt med sina “volanggrannar” än på en vanlig spelning, men Astrid Swans försök att lätta upp stämningen ytterligare genom att be någon dra en vits fungerar inget vidare. Idén om att så konkret inbäddas i musiken är ändå vacker och definitivt värd att pröva på.
Publiken klappar ivrigt, men det blir inget extranummer. I stället kommer Aamu Song och försöker lösa ut Astrid Swan ur de röda tygsjoken. Många blir kvar och beskådar hur det ska gå, och är samtidigt nyfikna på den 770 kg tunga klänningens inre maskineri för att försöka räkna ut hur den kan vara så rörlig.
Är Reddress konst eller design? frågar sig Designmuseets broschyr. ”Om verket väcker tanken ’en fiffig klänning’ hos åskådaren, då är det fråga om design, men om någon ser min känsla i klänningen är det fråga om konst”, resonerar Aamu Song.
Den sista Reddresskonserten 25.5. klo 19: Ville Leinonen och Timo Kaukolampi. Designmuseet, Högbergsgatan 23.
Heidi Johansson
