En kort kommentar till bilden som prydde Mariella Lindéns fina text om Ny Tid och sjuttiotalsfeminismen i nr 22/07:
Det är inte en studiecirkel som sammanträder på bilden. Det är deltagarna i seminariet “Vi bygger vidare” som samlades i Gumbostrand i början av juli 1976 och där fattade beslut om att till hösten bilda en egen folkdemokratisk förening, det som blev Bröd och Rosor.
Vi sitter i mina somrars barndomshem, det som kallades Stora villan, och där min bror då bodde med sin familj. Jag bodde i Lilla villan bredvid med mina döttrar. Nu var alla bortkörda
hemifrån för att vi skulle få rum att diskutera framtiden, som mycket handlade om ifall finlandssvenska vänstermänniskor med nya idéer hade någon plats inom den folkdemokratiska rörelsen. “Vi diskuterade vår politiska utveckling och våra politiska behov”, har jag skrivit i min dagbok.
Det finns en bild av Tatiana Sundgren där hon står på balkongen och håller ett brandtal till oss alla. Jag minns andra detaljer, som att Gerd och Folke hade eget tält med sig, att Lotte och Johannes kom med en nyfödd baby, Jonas, och en massa fisk som de tillredde, att Cita och jag ledde buddhistiskt inspirerade meditationsövningar, attLeffe lovade måla mitt lilla hus med rödfärg (och återkom och fullföljde sitt löfte). Jag minns att jag var utsliten före seminariet bl.a. på grund av alla konflikter inom FBF och “kände mig utpratad och föga hågad att få huset invaderat av folk. Men det gick så fint med oss alla, positiv samvaro är trots allt möjlig”.
Och Annlis Söderholm var också där! Det är hon som oväntat utnämnts till “någon av Leif Thuns döttrar” i bildtexten. Hon blev sedermera ordförande för Bröd och Rosor.
— Birgitta Boucht
Jag ber om ursäkt för felen i bildtexten som naturligtvis var skriven av mig och inte av Mariella. All den beklagliga desinformationen kom från ett i de flesta fall mycket pålitligt håll. Och bra så, hade jag jobbat ensam hade det blivit något i stil med: här sitter en massa hippin runt ett bord.
Samtidigt vill jag tacka Nils Holmberg som uppmärksammat oss på att vi publicerade en bild på Souad Massi till recensionen av Anoushka Shankars konsert i nr 22/07.
— Solveig Arle
Tur att vi har läsare med bättre minne än vissa skröpliga redaktörer (den saken håller på att åtgärdas). Vi ber om ursäkt.
— Peter Lodenius
