När omkring tjugo författare från olika hörn av världen samlas till ett gemensamt författarmöte, behövs det en målmedveten person, en eldsjäl, som ställer sig bakom projektet och samlar ihop trådarna för att sedan hålla dem i ett stadigt grepp ända fram till slutet. Innan och under PEN-seminariet för centralasiatiska kvinnliga författare fick Rita Dahl rollen som organisatör och eldsjäl, en roll som hon genomförde effektivt och koncentrerat i egenskap av viceordförande för finska PEN-förbundet. Under mötet diskuterades bland annat tryck- och yttrandefrihet, och en stor del av deltagarna kom från länder där censuren är ett faktum.

– Jag har alltid varit en rättskämpe, och yttrandefrihet är en av våra mest fundamentala rättigheter, säger Rita Dahl, då hon får frågan varför just hon åtog sig uppgiften att vara en av drivkrafterna bakom årets möte.
Idén att inbjuda i första hand centralasiatiska kvinnliga författare har redan under ett par år varit på väg att förverkligas, och orsaken till att många av gästerna kom från Kirgizistan är enkel.

– Jag har haft kontakt med den kirgisiska författaren Dalmira Tilepbergenova sedan en tid tillbaka och hon rekommenderade ett antal författare som hon kände till och tyckte att skulle vara lämpliga. Alla utom en kunde komma, berättar Rita Dahl.

Resultatet av mötet var, förutom föreläsningar och diskussioner, boken Kyltymätön Uuni – naiskirjailijat ja sensuuri, en samling essäer och skönlitterära texter skrivna av deltagarna och sammanställda av Rita Dahl. I den drygt trehundrasidiga antologin finns det dikter och prosa, samt traditionella folksagor från Malawi. Också Rita Dahls egna dikter ur den andra diktsamlingen Aforismien aika som publicerades tidigare på året finns bifogade i antologin.

Tekniska hjälpmedel

Liksom många andra författare började Rita Dahl skriva som väldigt ung. Redan som tolvåring tog inspirationen överhand med dikter som resultat. Dikter som Rita själv inte skulle visa för någon.

– Skrivbordslådorna svällde av dikter, också av noveller, men de texterna skulle jag helst vilja glömma, säger hon och ler något ansträngt.
Självironin glimmar i ögonen, men där finns också humor och intelligens, kanske också en viss distans till tolvåringen som vid det här laget är vuxen och professionell poet.

– Efter den där första aktiva tiden följde en väldigt lång paus under vilken jag inte skrev något alls, säger Rita Dahl.

Pausen räckte i mera än tio år, tills hon återupptog skrivandet vid tjugosju års ålder. Den första diktsamlingen Kun luulet olevasi yksin publicerades år 2004.

Den nya samlingen Aforismien aika är speciell på det sättet, att författaren har använt en sökmotor som hjälpmedel för skrivandet.

– Poeten Leevi Lehto har en sådan sökmotor på sin hemsida. Den fungerar lite som Google. Man slår in ett ord och så får man uppslag till en dikt, förklarar Rita Dahl, och går sedan djupare in på ämnet.

Poängen är att sökmotorn inte ger poeten en färdig dikt, utan inspiration och idéer. För Rita Dahl var hjälpen välkommen, eftersom den öppnade ett inspirationsflöde som presenterade alldeles nya lösningar och idéer.

– Jag tycker att det är fel av kritikerna att kalla Aforismien aika för sökmotorpoesi. Det är slutresultatet som räknas, inte verktygen man har använt sig av under vägen, avslutar hon sitt resonemang.

Poeter som bloggar

Det är inte bara dikter skrivna med sökmotorer som hör till de nya strömmarna inom den samtida finländska poesin. Många unga poeter är också aktiva bloggare, och nätet är, enligt Rita Dahl, en viktig samlingsplats för skribenter som vill utbyta tankar och texter. Via nätet får poeterna bland annat tips om nya böcker, och känslan av gemenskap ökar. Internet lyckas också med något som tidigare var betydligt svårare; nämligen att hålla koll på nyheter inom poesin och kontakt med författare också utanför landets gränser. En blogg kan vara en öppning in till en avlägsen kollegas värld, och också Rita Dahl vänder alltmera blicken utåt.

– Jag är definitivt internationell till min natur. Jag trivs i heterogena grupper och sådan vill jag också att den litteratur jag läser ska vara. Som poet vill jag förändras och göra något nytt. Jag vill ha omväxling och i framtiden också skriva över genregränserna.
Då Rita Dahl talar om framtiden lever hon upp. I tankarna är hon redan där. Idéer till nya projekt står i kö och väntar på att förvekligas. På hösten publiceras ett verk om poeten Jyrki Pellinen, sedan är det en artikelsamling om yttrandefrihet som står i tur, och efter det följer det mera dikter. Ja, och vid sidan om allt det andra är hon verksam som journalist, för att försörja sig.