I JONS började det blåsa i sydvästra Finland igen. Det har det gjort hela sommaren, i synnerhet när jag tänkt paddla, men denna gången menar jag det liksom bildligt. Det blåser kring de nya namn som de nya enheterna, städerna kallade, skall anta efter kommunsammanslagningarna. Namn finns redan, Väståboland och Kimitoön. Men inte är de bra, menar enligt Åbo Underrättelser (22.9) Forskningscentralen för de inhemska språken. Det låter som administrativa enheter, inte som kommunnamn. “Väståboland-Länsi-Turunmaa” förutsätter ett Öståboland, som inte finns. Här föreslår de namnet Pargas, som varit stad förut.

Vad alla tycks glömma är att själva begreppet “Åboland” inte heller funnits så länge. När det skapades var det i den finlandssvenska mobiliseringens era. Kommunsamarbete på hälso- och sjukvårdens område gav Åbolands sjukhus. Radio Vega Åboland heter lokalsändningarna. Hade man velat bygga vidare på denna språkbaserade identitet så kunde man väl ha kallat de nya enheterna Väståboland och Öståboland. Men så är de nya enheterna städer. Klatschigare namn har man hört änVäståbolandstad och Öståbolandstad.

Och i det EU-stödda informationsprojektet Region Åboland-Turunmaan saaristo ingår även de finska skärgårdskommunerna Gustavs, Velkua, Rimito m.fl. Här avgör geografin och skärgårdslandskapet, inte språket.

I Åbo Underrättelser intervjuas även en herr Strömberg från Intelligent Design, aj nej, Strategic Design var det. Fast inte kan han väl heta Strömberg? En av hans poänger är att hela namnbestyret är en reklamgimmick, som skall dra turister. Och då skall det inte vara några provinsiella ä-, å- och ö-prickar. Namnet skall ut och tävla på webben, tavla menar jag, pa webben alltsa.

Mannen, som möjligen heter Stromberg (without pricks), lever på att hitta på namn och logos. Jag gör det gratis. Jag kan tänka mig olika strategier:

1) Man kan utgå från folks ovilja mot kommunsammanslagningen – jag har faktiskt ännu inte hört någon säga något gott och förväntansfullt . Då är hopplösa namn som Väståboland och Kimitoön användbara. Ingen använder dem. Att de också är missvisande är då en fördel.
2) Man kan ta största orten, Pargas, och för Kimitoön blir det Dalsbruk. Inga okommersiella prickar stör heller. Människors känslor störs och stör de s.k. beslutsfattarna några år, men det går över.

3) Man tar en liten plats utan prickar och sätter “stad” efter. Till exempel Attustad och Rosalastad. Själv tycker jag att Gullkrona var bra idé för Väståboland, men man glömmer att Gullkronafjärden sträcker sig till östra Kimito – det borde vara Gullkronastad I och Gullkronastad II, eller tvärtom.

4) Man stirrar sig blind på turismpotentialen och skapar ett snofsigt namn, som gör susen på webben. Till exempel IslandHopping, BoatParadise, IslandsInTheSun, BestArchipelago, JoinDyingBalticNow. Att dessa namn inte säger något till invånarna och svårligen kan översättas till deras lokala dialekter gör ingenting.

Så där ja. Nu besparas kommunerna en massa konsultpengar till herr Stromberg. Mitt beskedliga arvode kan sättas in på Ny Tids konto. Tack på förhand.