Liksom Erik Wahlström och David Lynch älskar jag rutiner. Jag har t.o.m. lärt mig tänka rutinmässigt och det är inte så svårt som det låter. Varje morgon sitter jag i bussen på väg till jobbet (samma jobb) och varje morgon tänker jag: hur ids de?
De är lika med bilisterna på min vänstra sida, och de är många, för varje år blir de fler. Lite skadeglad känner jag mig också. Bussfilen är nämligen gräddfilen, vi susar förbi tusentals bilister och det känns liksom oförståeligt att folk väljer att sitta i köer från Mattby till Helsingfors, måndag, tisdag, onsdag … Men de älskar väl upprepningen de med – synd bara att de valde fel upprepning.

När Västerleden för cirka sex år sen fick fler filer kändes det gigantiska ombyggnadsarbetet nästan onödigt. Visst förekom det trafikköer, men ganska lindriga. På tre, fyra år har allt förändrats. Om vädret är ok grötar det ihop sig först vid Iso Omena, men senast där. Om det regnar så vid Finnå. Och om det snöar – fast det gör det ju inte längre – är det fullpackat redan på Sököleden – över 20 km från Helsingfors.
Jag har tillräckligt med empirisk forskning bakom mig för att bekräfta att det är män som älskar att köa – ensamma män (med nollställda ansikten). Med mina två busskompisar brukar jag fundera varför de aldrig upptäcker att det finns ett snabbare sätt att ta sig till jobbet, vi susar leende förbi, varför ser de oss inte?
De kanske inte trivs på sina jobb och vill komma senare, varje år lite senare. Eller så är tjänstebilen en förmån man inte kan tacka nej till. Dessutom slipper man då sitta nära en främmande mänska, och eventuellt tala med denna främmande mänska (t.ex. säga: mä jäisin tässä pois).
Bilisterna borde vara fanatiska metroanhängare för det skulle ju betyda mer utrymme på vägen för dem. Ändå är motståndet mot metron stort i Esbo och jag tror bilisterna hör till motståndarna (p.g.a. risken för höjt skattöre).
Eftersom jag inte gillar bilarna på Västerleden borde jag stöda metron, men saken är komplicerad. När man studerar den planerade rälssträckningen ser man att det för varje förort finns inprickat bara en station. Mattby, Sökö, Stensvik är vidsträckta suburbia och jag undrar om inte en metro skulle resultera i att ännu fler väljer att ansluta sig till kögänget på Västerleden?
Matartrafik jo. Men alla vet att två transportmedel tar längre tid än ett.
Metron österut har minskat trafiken på Österleden, men östra Helsingfors är inte Esbo. Esbo är mindre kompakt byggt och har stora radhus- och villaområden, där en och annan idag faktiskt väljer att ta bussen eftersom den går strax utanför fönstret.
Med en metro skulle man dessutom förlora möjligheten – den är visserligen bara teoretisk, men ändå – att männen i bilköerna en dag upptäcker att det finns en gräddfil också för dom.