I ett öppet brev till sina landsmän meddelade Fidel Castro på tisdagen att han inte kommer att låta sig utses till president och överbefälhavare ytterligare en gång. Därmed träder en av förra seklets stora revolutionära ledare tillbaka.Beskedet är inte oväntat. Men Fidel tar inte farväl, han säger att han tänker fortsätta sin kamp på det ideologiska planet, han kommer att fortsätta att skriva öppna brev till sina landsmän.
Fidel Castro har alltid varit en ordets mästare. I sin krafts dagar kunde han med sina tal fängsla åhörarskaror i timmar.

Berömt är hans försvarstal, ”Historien skall frikänna mig”, som han höll inför sina domare 1953, efter det första, misslyckade försöket att störta diktatorn Batista. Redan där presenterade han de tankar som senare kom att ligga som grund för den kubanska revolutionen.  Fidel presenterade inte sin revolution som kommunistisk eller marxistisk, den var först och främst kubansk. Men när USA initierade en total bojkott, efter det att de kubanska revolutionärerna nationaliserat USA-ägda företag, fanns ingen annan väg för kubanerna än att acceptera handel med Sovjet-
unionen och att därmed i praktiken införlivas i det kommunistiska blocket.
Den kubanska revolutionen är omstridd. På senare tid har mycken kritik riktats mot bristande yttrandefrihet och fängslandet av oliktänkande. Frågan är något av ett moment 22 när man betänker vilka miljarder det stora grannlandet USA pumpar in i sina grannländer för propaganda riktad mot regimer som USA ogillar. Efter Sovjetunionens fall har Cuba dessutom stått utan avsättning för sina sockerskördar, och fattigdomen har ökat enormt. Man får dock inte glömma att den kubanska revolutionen med Fidel i spetsen har inneburit sjukvård och utbildning åt alla. Läskunnigheten är uppe i 98 procent och spädbarnsdödligheten nere på en nivå som är fullt jämförbar med de bästa industriländerna.
Sen kan man alltid fråga sig om de som leder en revolution alltid är de som är bäst lämpade att leda det civila återuppbyggnadsarbetet.
Nu träder Fidel Castro tillbaka och bereder förhoppningsvis plats för en ny generation ledare som kan föra det kubanska arvet vidare.