871
Dansen kring det litauiska kärnkraftverket Ignalina fortsätter. Den andra och sista reaktorn i det existerande kraftverket ska enligt avtalet om upptagande av Litauen i EU stängas 2009. Men nu har Litauens president Valdas Adamkus i en intervju i svensk teve hävdat att han nyligen fått andra besked från EU-håll. Enligt Adamkus är kommissionen nu redo att diskutera en fortsatt drift av det kontroversiella kärnkraftverket, av samma typ som Tjernobyl. Adamkus hävdar dessutom att reaktorn i Ignalina nu är helt säker. Men ingen inom EU bekräftar vad presidenten säger. Det är bara tre månader sedan EU:s energikommissionär Andris Pielbags från grannlandet Lettland uppmanade Litauen att sluta tala om en förlängd drift av Ignalina. Reaktorn måste stängas, slösa inte tid på meningslösa diskussioner, sade Pielbags.
Att trycket har ökat i frågan framgår av att Litauens regering, enligt The Baltic Times, överväger att utse en konservativ parlamentariker till regeringens talesman i förhållande till EU.
Det förekommer också en annan dans, dansen om ett helt nytt kärnkraftverk på samma plats. År 2007 beslöt de tre baltiska regeringarna att samarbeta om en ny anläggning som skulle stå färdig 2015. Också Polens regering och Polens statliga elbolag har engagerat sig i denna plan (se Ny Tid 26.10.07). Tvillingarna Kaczynski drev då en arrogant linje mot Litauen, men nu har centerpolitikern Donald Tusk störtat regeringen Kaczynski. Polen är fortfarande aktivt för ny kärnkraft i Litauen, men på ett klokare sätt.
Polen har nyligen undertecknat ett avtal om att bygga en elkabel som ska förbinda elnätet i Baltikum med det polska och centraleuropeiska. Polens motiv är att kunna köpa kraft från Ignalina. Men kabeln är också ur hållbar energis synvinkel förnuftig. Den kan dessutom ge de baltiska länderna den försörjningssäkerhet de förtjänar. I dag är deras elnät enbart kopplat till det ryska, frånsett en mindre kabel mellan Estland och Finland.
Litauen har nyligen tagit ett avgörande steg på vägen mot ett nytt Ignalina. Parlamentet har antagit en lag som ger ett privat elbolag, Leo LT, rätt att äga en del av nya Ignalina. Andelarna i projektet fördelas på följande sätt: Leo LT, Litauen 4 %, Latvenergo, Lettland 22 %, Eesti energia, Estland 22 %, Polskie Sieci Elektroenergetyczne 22 %.
Men saken är inte så klar som presidenterna Kaczynski och Adamkus gav sken av när de möttes och undertecknade kabelavtalet i Warszawa. Motspel förekommer från flera håll:
1) Lettlands milijöminister Raimonds Vejonis från det gröna partiet preciserade nyligen i Riga att han motsätter sig Lettlands medverkan i planerna på ett nytt Ignalina. Regeringen står dock bakom projektet.
2) I Estland kom det gröna partiet förra året in i parlamentet med en röstandel på sju procent. Till partiet hör miljöveteraner från självständighetsrörelsen och unga kompetenta politiker och partiet har lyckats sätta energi och miljö på den politiska dagordningen. Estlands regering är för det nya Ignalina.
3) Aktiva medborgarorganisationer för hållbar energi i Litauen och Lettland har i samarbete med internationella energiorganisationer utarbetat planer för hur vardera landet kunde övergå till hållbar energi utan kärnkraft. I Lettland finns det redan en omfattande energiproduktion baserad på vattenkraft. I Litauen har alternativ till Ignalina inte utvecklats och det finns en bred motvilja mot alternativ.
Tongivande massmedier i alla de tre baltiska länderna är rätt okritiska mot kärnkraft. Nytt är dock att det helt okritiska officiella engagemanget för kärnkraften i Baltikum nu ifrågasätts politiskt i Estland och Lettland.
Finlands kommande kärnkraftverk Olkiluoto 3 tar gästfritt emot många baltiska aktörer, som fraktas i buss på studieresor till det ”säkra” kärnkraftverket. Det franska företaget Areva, som bygger i Finland, har överskridit alla tidsgränser och budgeten ser ut att överskridas med 50 procent.
Det förekommer också en annan dans, dansen om ett helt nytt kärnkraftverk på samma plats. År 2007 beslöt de tre baltiska regeringarna att samarbeta om en ny anläggning som skulle stå färdig 2015. Också Polens regering och Polens statliga elbolag har engagerat sig i denna plan (se Ny Tid 26.10.07). Tvillingarna Kaczynski drev då en arrogant linje mot Litauen, men nu har centerpolitikern Donald Tusk störtat regeringen Kaczynski. Polen är fortfarande aktivt för ny kärnkraft i Litauen, men på ett klokare sätt.
Polen har nyligen undertecknat ett avtal om att bygga en elkabel som ska förbinda elnätet i Baltikum med det polska och centraleuropeiska. Polens motiv är att kunna köpa kraft från Ignalina. Men kabeln är också ur hållbar energis synvinkel förnuftig. Den kan dessutom ge de baltiska länderna den försörjningssäkerhet de förtjänar. I dag är deras elnät enbart kopplat till det ryska, frånsett en mindre kabel mellan Estland och Finland.
Litauen har nyligen tagit ett avgörande steg på vägen mot ett nytt Ignalina. Parlamentet har antagit en lag som ger ett privat elbolag, Leo LT, rätt att äga en del av nya Ignalina. Andelarna i projektet fördelas på följande sätt: Leo LT, Litauen 4 %, Latvenergo, Lettland 22 %, Eesti energia, Estland 22 %, Polskie Sieci Elektroenergetyczne 22 %.
Men saken är inte så klar som presidenterna Kaczynski och Adamkus gav sken av när de möttes och undertecknade kabelavtalet i Warszawa. Motspel förekommer från flera håll:
1) Lettlands milijöminister Raimonds Vejonis från det gröna partiet preciserade nyligen i Riga att han motsätter sig Lettlands medverkan i planerna på ett nytt Ignalina. Regeringen står dock bakom projektet.
2) I Estland kom det gröna partiet förra året in i parlamentet med en röstandel på sju procent. Till partiet hör miljöveteraner från självständighetsrörelsen och unga kompetenta politiker och partiet har lyckats sätta energi och miljö på den politiska dagordningen. Estlands regering är för det nya Ignalina.
3) Aktiva medborgarorganisationer för hållbar energi i Litauen och Lettland har i samarbete med internationella energiorganisationer utarbetat planer för hur vardera landet kunde övergå till hållbar energi utan kärnkraft. I Lettland finns det redan en omfattande energiproduktion baserad på vattenkraft. I Litauen har alternativ till Ignalina inte utvecklats och det finns en bred motvilja mot alternativ.
Tongivande massmedier i alla de tre baltiska länderna är rätt okritiska mot kärnkraft. Nytt är dock att det helt okritiska officiella engagemanget för kärnkraften i Baltikum nu ifrågasätts politiskt i Estland och Lettland.
Finlands kommande kärnkraftverk Olkiluoto 3 tar gästfritt emot många baltiska aktörer, som fraktas i buss på studieresor till det ”säkra” kärnkraftverket. Det franska företaget Areva, som bygger i Finland, har överskridit alla tidsgränser och budgeten ser ut att överskridas med 50 procent.
Mads Nikolajsen
