De nordiska kulturtidskrifterna var tema för seminariet ”Gift som läker” på Nifin häromveckan. Tidskriftsfolk från Norge, Danmark och Sverige kom för att diskutera och jämföra klimatet för kulturtidskriften i de nordiska länderna.
Långt kontra kort, utförliga reportage kontra snuttifiering. Kulturtidskrifterna tillgodoser behovet av längre fördjupande texter. De kan motverka utvecklingen hos dagspressen som går mot mer och mer lättvinklade händelsenyheter.
Ivan Rod är ordförande för Foreningen af Danske Kulturtidsskrifter och Nordisk kulturtidskriftsförening:
– Vi som gör tidskrifterna har väldigt mycket vi vill säga. Men vi har inga pengar att säga det för. Så vad gör vi?
För att ge ut en tidning krävs pengar. Och för att få pengar krävs annonser. Men att hitta någon som vill annonsera i en tidskrift med kanske ett par tusen läsare, som ofta ligger på den ideologiska vänsterkanten, är inte lätt.
Tobias Regnell, en av männen bakom fotbollsmagasinet Offside och nu senast Filter, för fram musiktidskriften Lira som har lyckats med annonseringen. Den har – menar han – lyckats få in annonser som också informerar läsarna om till exempel evenemang eller skivsläpp.
– Och annonserna leder också till att de som gör tidningen och frilansskribenter faktiskt får betalt för det de gör, säger han.
Men när annonserna tryter är tidskrifterna hänvisade till statligt stöd. I Danmark har det enligt Rod gjorts stora nedskärningar inom kulturområdet som drabbar tidskrifterna. Han menar att den liberalkonservativa danska regeringen för en medveten politik för att försvåra för kulturtidskrifter. Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, ser en form av politisk styrning på kulturområdet även i Sverige. Högerregeringen ser ju hur vänstern har kulturen som sin sista bastion. Och där har man nu börjat slå in kilar.
– I Sverige har vi aldrig tidigare haft en regering som är så antikulturell, menar hon.
Det är bara Finland som faktiskt har höjt stödet till kulturtidskrifter. Stefan Wallin är kulturminister:
– Kulturtidskrifterna utmanar mainstreammedia på ett väldigt viktigt sätt. De är röster som måste få göra sig hörda.
Sedan skyndar kulturminstern iväg till ett viktigt uppdrag i den pågående kommunalvalskampanjen. Men han tyckte det hade varit trevligt att tillbringa en stund bland oss verkligt kulturella.
Erkki Tuomioja, i rollen som Nordiska ministerrådets president och gammal chefredaktör för den pacifistiska tidskriften Ydin, är en av deltagarna i den paneldebatt som följer på programmet. Han var en av dem som jobbade för införandet av tidskriftsstödet på 60-talet, och kommenterar torrt att stödet sedan aldrig justerats vilket gjort att det reella värdet sjunkit. Så den höjning Wallin genomför är egentligen bara en indexjustering som återför stödet till sin ursprungliga nivå.
Det som däremot verkligen har hänt i Finland i år är att ett nytt utvecklingsstöd för tidskrifter införts. Den första ansökningsrundan är nu öppen, framtiden utvisar vilken sorts projekt som får bidrag. Det är tveksamt om ”en utveckling mot hederliga arvoden till alla frilansare” kammar hem potten.
Tuomioja ville också varna de samlade tidskriftsredaktörerna. ”Visst jobbade vi för stödet och var glada när det infördes, men vi såg till att aldrig bli beroende av det. Gardera er så ni överlever också om vi en dag får ett reaktionärt styre som avskaffar alla stöd.”
Rasmus Lundgren
