Det nya avtalet ska gälla för perioden 2012–2020, och tar över då Kyotoprotokollets första period går ut 2012.– Hela tanken med det nya avtalet är att de som berörs av klimatförändringen ska få vara med och bestämma. Det har funnits en tanke om att klimatavtalet fungerar bara man har ett avtal, finansiering och olika vetenskapliga paneler. Men i verkligheten fungerar det inte utan de vanliga medborgarna, det är i slutändan de som genomför förändringarna, säger Aira Kalela från Utrikesministeriet.
– Meningen med det nya avtalet är att vanliga mänskors vardag och möjligheterna att påverka ska mötas.
Det nya avtalet kommer sannolikt att skilja sig från Kyotoavtalet på flera sätt. Kyotoavtalet som trädde i kraft 2008 fokuserade på minskning av utsläpp. Inget nämndes om anpassning eller genus-aspekter. Det nya avtalet är uppdelat på fem kapitel: framtidsvision, utsläppsminskning, anpassning, teknologiöverföring och finansiering. Kalela bedömer att chanserna är goda för att det nya avtalet kommer att ta hänsyn till genusaspekterna.
– Då de här förhandlingarna började i april i år lyfte Finland fram genusfrågan. Den stora överraskningen var att redan i juni hade den här frågan fått så stort stöd att alla grupper – EU, den afrikanska gruppen, de små Östaterna och Latinamerika – har tagit upp genusfrågan. Speciellt Island har fört fram frågan aktivt.
– Vi har sett en snöbollseffekt, säger Kalela.
I den text som utgör grunden för det nya avtalet omnämns kvinnor och genus på flera ställen i kapitlen om anpassning och en gemensam framtidsvision.
– Själva formuleringen i texten är rätt så anspråkslös, men att så många länder ställt sig bakom genusfrågan visar att den är något som förenar snarare än skiljer länder åt.
Klimat och kön i siffror
- Fattiga drabbas mest av klimatförändringen. Av världens fattiga är 60–70 procent kvinnor.
- I många kulturer har kvinnor och män olika abetsuppgifter. Kvinnor och flickor är ofta ansvariga för att hämta vatten och ved, vilket blir mera tidskrävande p.g.a. klimatförändringen. Det leder i sin tur till mindre tid för annat, så som skolgång.
- I naturkatastrofer dör fler kvinnor än män. Studier visar att kvinnor och barn har 14 gånger större risk att dö under en naturkatastrof.
- Kvinnors rörlighet begränsas i vissa kulturer så att de exempelvis inte kan gå ut utan sällskap av en man. Där trädklättrings- och simkunskaper lärs ut bara till pojkar försämras kvinnors möjligheter att överleva t.ex översvämningar.
- Anpassning till klimatförändringen är lättare ju större tillgångar man har ifråga om egendom, utbildning och inkomst. Av egendomen i världen ägs bara 1 procent av kvinnor; 75 procent av alla vuxna analfabeter är kvinnor; kvinnor tjänar 10 procent av inkomsten i världen trots att de utför två tredjedelar av alla arbetstimmar.
- Kvinnor är inte mera sårbara av födseln utan för att de ofta inte ges samma möjligheter och rättigheter som män.
- Ojämlikhet mellan kvinnor och män existerar i varierande grad i alla samhällen, socialt, ekonomiskt och politiskt. Klimatförändringen förstärker ojämlikhet som redan finns.
Källor: UNDP, UNIFEM, GGCA
Tina Nyfors
