En socialistisk kvinnodag

Den internationella kvinnodagen firar 100-årsjubileum i år. Det var 1910 som den tyska socialdemokraten, senare kommunisten, Clara Zetkin lade fram förslaget om en kvinnodag vid den andra internationella socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn. I början firades dagen någon gång under våren, men fastställdes snart till den 8 mars. Dagens historia har också hänförts till 1857, då en stor mängd kvinnor strejkade mot dåliga löner och orimliga arbetsvillkor på en textilfabrik i New York.

Kvinnodagen var alltså ursprungligen en vänstertradition, som anammades av den andra vågens feminister under 60-talet. I Sverige och Finland inleddes firandet på bredare front på 1970-talet. 1977 antog FN:s generalförsamling en resolution som rekommenderar att en internationell kvinnodag ska firas, vilket gjorde att också politiskt neutrala kvinnoorganisationer kom med i firandet.

Idag firas den 8 mars runtom i världen, på många ställen som nationell helgdag, med varierande traditioner. Traditionen att uppvakta kvinnor med blommor är trevlig men kan dock kännas lite märklig på en dag som firas för att uppmärksamma de orättvisor som kvinnor upplever och har upplevt runtom i världen. Fortfarande har kvinnorna globalt sett betydligt mindre makt både över sina egna liv och i samhället överlag. De har mindre egendom än männen och gör en större del av det obetalda arbetet, samtidigt som de ofta har både det ekonomiska och praktiska ansvaret för barnen.

Under de senaste 100 åren har vi i Norden

kommit långt med att förbättra kvinnors jämlika möjligheter och rättigheter, både i politik, utbildning, yrkesliv och i hemmet. Men många av de vunna segrarna är fortfarande bräckliga och också små förändringar i samhällets övriga maktförhållanden och ekonomiska villkor kan dra undan mattan för kvinnors självbestämmande och samhälleliga frihet. Barndagvård och föräldraledighet, men också tillräckliga studiemedel är avgörande för att unga kvinnor jämställt ska kunna ta en plats i samhället. Det finns kanske skäl att inte helt glömma bort kvinnodagens socialistiska historia: ett jämlikare samhälle är ett där också kvinnor i alla klasser har bättre möjlighet att välja och påverka.

Kvinnodagen är också ett bra tillfälle att rikta uppmärksamheten mot andra könsrelaterade orättvisor, såsom hbt-frågor, och tänka över vad mera som kan göras för ett samhälle där kön inte är en faktor som avgör individens livsmöjligheter.

I detta nummer av Ny Tid har vi samlat artiklar som på olika sätt berör kön och jämställdhet. Dessutom har vi som ett språkligt experiment bytt ut alla könsbundna pronomen mot det könsneutrala ”hen”. Mera om detta kan du läsa i Rita Paqvaléns kolumn på sidan 4.

Vi önskar en engagerad kvinnodag till er alla.

Nora Hämäläinen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *