Jan Liesaho som initierat vänsternätverket Vatak vill samla nytt blod till politiken och kasta ut de spelbrickor som högern har delat ut.
Vid tiden för den här tidningens pressläggning har kulturvänsternätverket Vatak (Vasemmistotaiteilijat ja -kulttuurityöntekijät) sitt andra möte för att planera verksamheten. Initiativtagare till satsningen är kulturmångsysslaren Jan Liesaho.


– Vatak är ett försök att samla folk inom kulturfältet med nån sorts vänsterideologi för att blåsa liv i vänsteridéerna. Vänstern i Finland är för tillfället fast i en lång nedåtgående spiral och vi hoppas kunna komma med nya och fräscha tankar.
Att det blev ett nätverk av kulturarbetare föll sig naturligt för Liesaho, eftersom han säger sig känna många på fältet som hyser vänstersympatier, men som inte nödvändigtvis vill binda sig vid partipolitik. Tröskeln för deltagande ska vara låg, så länge man sysslar med någon slags kultur och känner på sig att vänstern är något man kan ta till sig, är det fritt fram att delta. Och det kräver inte att man binder sig till något.
Symptomatiskt nog träffar jag Liesaho på ett ställe som inhyst inte bara ett eller två revolutionära alster, det vill säga Ylioppilasteatteri i Helsingfors. Det är nämligen ett av de få ställen dit han kan ta med sig mammas hund, som han vaktar i dag – en hund som skäller under hela intervjun och tvingar Liesaho att kasta boll oavbrutet.
Han vill inte peka på någon enskild orsak till att vänstern just nu är i kris. Det har varit en trend redan i årtionden som just nu kanske accentuerats.
– Folk har blivit så indoktrinerade med att marknadsliberalismen är det enda alternativet. Det har gjort vänstern vapenlös och oviss om hur man ska tackla situationen. Högern har tagit patent på diskussionen och språket och tvingat vänstern att använda samma språk. Och därför kan det vara nyttigt att så att säga börja från rent bord. Nu tror jag ju inte att hundra kulturarbetare kan vända den här trenden, men förhoppningsvis kan vi inleda en fräsch diskussion.
En ny solidaritet
Det är nu dags för vänstern i Finland att sluta agera efter regeringens och högerns regler och i stället föra fram den egna ideologin, den egna utopin, menar Liesaho. Han vill att man kommer ifrån tanken om evig ekonomisk tillväxt och total sysselsättning.
– Vad vi behöver är en ny solidaritet och en ny politik. Vi måste kunna dela på de resurser som finns och skapa vår agenda utgående från det. Jag är trött på tanken att man måste avskaffa arbetslösheten till varje pris. Det kommer alltid att finnas folk som är utanför och det är något vi måste ta i beaktande. Personligen tycker jag att någon form av medborgarlön eller grundinkomst skulle vara ett bra alternativ. Framför allt måste vi nu kasta ut de gamla reglerna och ge vänsterideologin en chans och verkligen visa att vänstern har något att erbjuda som skiljer sig från de andra partierna.
Det finns en misstro mot partipolitik eftersom alla rör sig i samma gråzon och spelar med de brickor som högern delat ut, menar Jan Liesaho. Ingen vågar komma med sina egna idéer eller utopier. Han vill se en vänster som inte är rädd för att gå emot den här trenden och som inte drar sig för att drömma ihop en värld som skulle vara rättvisare och bättre. Men om folk gör som de brukar och säger ”Det låter ju som en bra idé, men det funkar inte i verkligheten”?
– Då säger vi ”Skit i det, ge oss chansen så ska vi visa att det funkar.”
Så vad ska då Vatak göra? Liesaho säger att det framför allt är viktigt att få in nytt folk som kan blicka framåt och inte bakåt. Nätverket ska inte koncentrera sig på kulturfrågor, utan ta i beaktande hela det politiska spektret.
– Jag är till och med lite överraskad över att så många har ansett att vi ska behandla politik på alla fronter och inte bara inom vårt fält.
Själva partipolitiken ska man så långt som möjligt hålla sig utanför, eftersom man inte vill att folk ska behöva binda sig.
– Man ska inte behöva …  sälja sin själ till djävulen, tänkte jag säga, men man ska inte behöva gifta sig med ett parti för att kunna påverka.
Vf och FKP intresserade
Det här betyder inte att Vatak ska ignorera partierna, tvärtom. Både Vänsterförbundet och Fkp har visat intresse för samarbete. Sossarna är åtminstone inte ännu ombord, eftersom det enligt Liesaho inte har dykt upp någon på träffarna som naturligt skulle ha haft en koppling till Sdp.
– Tanken är att vi ska kunna ge nya idéer till politikerna och partierna. Men det måste gå den vägen, vi ska inte börja ta emot diktat från politikerhåll. Vi måste kunna reservera möjligheten att hålla oss självständiga.
Kanske kunde Vatak fungera som en hund som skäller hela tiden och tvingar politikerna att kasta boll oavbrutet?
Verksamheten är alltså ännu i planeringsskedet, men hittills är tanken ändå att det främst ska ordnas seminarier och diskussioner. En annan tanke är att återuppliva Folkets hus-traditionerna och ordna evenemang i dem. Man vill också hjälpa till att lyfta fram organisationer och aktörer på vänsterfältet, som skulle vara värda mer uppmärksamhet, som till exempel Ny Tid, menar Liesaho.
– Sedan ska vi nog också göra sånt som inte syns så mycket utåt, som att träffa och diskutera med politiker. Det finns också en tanke på att börja dela ut ett Vatak-pris! Men man kan förbereda sig på att det ännu tar lite tid innan vi syns så mycket för allmänheten. Just nu planerar och funderar vi. Men vi har som mål att till sommaren kunna ordna någon fest på Folkets hus.

Janne Wass

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.