Michael Madsens dokumentärfilm Into Eternity visades på Bio Rex 8.5 inför en fullsatt publik i samband med kampanjen ”Rösta kärnkraften till historien”. Filmen är konstnärlig, suggestiv och tankeväckande.


Filmen ställer oss öga mot öga med nutidens största dilemma: Vad ska vi göra med avfallet från våra kärnreaktorer?
Posiva är firman bakom Onkalo. Det är där det dödliga giftet ska hållas isolerat från mänskligt liv för evigt. Madsen är en dansk regissör och rösten som följer oss på resan ner i underjorden i en avlägsen framtid. Samtidigt låter han oss möta dagens ingenjörer, geologer, vetenskapsmän och personer som ansvarar för bygget.
Både projektet och tidsrymden vi har att göra med är någonting fullständigt nytt i mänsklighetens historia. Dödligt radioaktiva ämnen måste hållas isolerade från levande organismer i minst 100 000 år. Övriga världen och USA talar om en miljon år. 100 000 år bakåt i tiden utvandrade människan från Afrika och använde pilspetsar av flinta.
Filmen likställer Onkalo vid pyramiderna. De varningar och förbannelser legenderna burit till vår tid har inte hindrat arkeologer och mänsklig nyfikenhet. Ingenting som människan någonsin byggt har bestått en bråkdel av den tid man planerar för Onkalo.
En animation klargör ögonblicket från pyramiderna till vår tid. Oändligheten framför oss som krävs för trygg förvaring av kärnbränsleavfallet etsar sig fast på näthinnan och blir kvar som en molande oro. Detsamma gäll-er frågan: Hur länge anser du att konsekvenserna av ditt levande får påverka levande varelser i framtiden?
Posiva, byggfirman, räknar endast med två tänkbara hypoteser. Det första alternativet är att mänskligheten återgår till stenåldern och inte förmår gräva eller borra ner till avfallet. Det andra alternativet är en fortsatt teknologisk utveckling. Det betyder att kommande generationer känner till faran och vet hur de ska handskas med det radioaktiva avfallet. Det värsta, som kan inträffa, ligger enligt Madsen däremellan.
Posivas förslag, att avfallsgrottan Onkalo helst bör lämnas omarkerad och falla i glömska, strider mot finsk lag. Men hur ska man kommunicera med framtiden? Vilka tecken, skyltar och språk ska användas för att avstyra en katastrof?
Madsens budskap är att besluten görs för nutiden och för politikerna. Filmen pekar tydligt på hur många obesvarade frågor som omger Onkalo. Det är moraliskt oacceptabelt att utgå ifrån att framtida generationer för evigt ska ta ansvar för det vi vill gömma i berget.

Michael Madsen: Into Eternity.
Filmen vann nyligen huvudpriset i den ansedda Visions du Reel-festivalen i Schweitz.

Angela Oker-Blom

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.