Berndt Berglund rör sig obehindrat över och genom jordklotet i sin tredje diktsamling Vind och helium.
Berndt Berglunds tredje diktsamling Vind och helium (2010) är den mest utsökt formgivna jag läst sedan Mohamed Omars Tregångare (2005). I Omars fall föreställde omslaget en orientalisk stad i guld på tygbotten, här är det vackert utskurna rektanglar i omslaget, och en illustration av Terese Bast där en jordglob inklusive meridianer är central. Det är vederkvickande att se en diktsamling som genom sin estetik inbjuder till läsning – det är tyvärr vanligt att svenskspråkiga diktsamlingar är påvert utformade – som om man inte tror att någon vill läsa dem.
Men denna diktsamling vill man ju läsa och innehållet är spännande. Det är en diktsamling som har många finurliga och fantasifulla vändningar. Man har aldrig tråkigt i Berglunds sällskap. Helt obetalbart humoristisk är dikten om ett smärtsamt tandläkarbesök, med sin utvikning om en pingvin som häckade i diktjaget när han var tolv. Det är också en i sanning global samling där poeten rör sig obehindrat över klotet, här passerar Egyptens pyramider, Týnkyrkan i Prag, Boulevard Saint-Germain i Paris och en nordisk natt förbi. Allra starkast är dock dikten där resan går genom själva jordklotet:
”Uppe i rymden ses jorden rotera runt sin axel // Masken som äter sig genom planeten / för att nå fukten i Amazonas / syns inte // Blind sedan tidigare / behöver den inte blunda för skeletten i lavan // Långt innan masken nått fram / praktiserar skeletten aktiv tyranni / runtom på jorden// Något som inte syns från rymden.”
Lika rörlig som Berglund är i geografin, lika rörlig är han mellan humor/fantasi och gravallvar. Det blir dock aldrig allvar på det kvävande sättet, eftersom det hela tiden finns en livgivande rörelse i texterna – man vet aldrig helt var man har Berglund. Till sist är det en fröjd att läsa alla väl utmejslade ord som Berglund skapat. Smaka på dessa sammansättningar: ”årgångstungsinnet”, ”gladiatoradrenalin” och ”silvertrådsgroddar”.
En livgivande diktsamling, som tål flera omläsningar. Och som växer.
Peter Björkman
Berndt Berglund: Vind och helium. Grafisk form: Metha Skog.
Ellips förlag, 2010.
