Många redaktioner nöjer sig med att göra en tidskrift – men inte Glänta. Genom bokförlag, filosofipubar och föreläsningar vill de föra den kritiska traditionen vidare. Diskussionen måste hållas levande.

– Mänskliga rättigheter är alldeles för viktiga för att lämnas åt våra politiker, säger Mattias Gardell när han förklarar sitt engagemang i Ship to Gaza. 

Ett trettiotal åhörare sitter utspridda i fåtöljerna i House of win-win på Tredje långgatan i Göteborg. Mikrofonen fungerar inte, men Gardells dundrande stämma räcker gott för att fylla lokalen. Föreläsningen arrangeras av tidskriften Glänta tillsammans med Clandestino-institutet.

– Hur många av er har följt den här föreläsningsserien, frågar Mattias Gardell, varpå hälften räcker upp händerna.

– Ok, då får jag nog ta och börja med en kort bakgrundsbeskrivning, säger han och tar en klunk vatten.

I ett litet vindskontor i Lagerhuset sitter Gläntaredaktionen, som utgörs av redaktörsparet Göran Dahlberg och Linn Hansén. I Stockholm sitter en tredje redaktionsmedlem, Hedvig Härnsten. Dahlberg och Hansén berättar att föreläsningar och liknande kringverksamheter är ett ypperligt sätt att göra något för prenumeranterna.

– Vi vill ha någonstans där vi kan möta läsarna och där de kan möta varandra. Dessutom känns det viktigt att hålla igång diskussionen och se till att den fortsätter även utanför tidskriften, säger Hansén.

Utöver att ordna föreläsningar ger Glänta ut böcker och arrangerar filosofibarer och fester. I arbetet med tidskriften ingår även ett redaktionsråd på femton personer, som agerar bollplank och arbetar fram nya teman tillsammans med redaktionen.

olika genrer

Våren 1993 gick Dahlberg en ettårig journalistutbildning i Göteborg. Intresset för att skriva ledde till att han startade Glänta tillsammans med några kompisar. Eftersom vännerna inte gick på utbildningen fick han smyga in dem i skolans lokaler på kvällarna.

– I början finansierade vi allt med hjälp av fester och det dröjde många år innan jag kunde ta ut någon lön, säger han, och berättar vidare att alla intäkter gick till att täcka tryckkostnader och pizzor till redaktionsrådets möten.

Ambitionerna var höga redan från starten.

– Vi ville omfatta allt, och vi har väl inte gett upp det heller. Vi försöker omfatta det mesta inom ramen för varje tema. Genom att lyfta in allt från naturvetenskap till konst och humaniora kan vi närma oss ett ämne från flera olika håll. Alla olika genrer ska kunna stå bredvid varandra, säger han.

Med ambitionen att behandla ett tema från alla olika håll krävs ett ganska omfattande material. Tidskriften kommer ut fyra gånger per år och varje nummer är ofta en bra bit över 100 sidor.

– Syftet är att erbjuda en typ av fokus och ett sätt att närma sig ämnen som inte finns någon annanstans, säger Hansén.

– Tidskriften, våra böcker och föreläsningar är ett sätt att bidra till ett både djupare och bredare samtal om ämnen som exempelvis främlingsfientlighet, multikulturalism, nationalism och etnicitet, säger Dahlberg.

Glänta genomsyras av en tro på kritisk verksamhet, på att problematisera och väcka tankar. Oftast är de teman som tas upp tidlösa, utan någon tydlig koppling till dagspolitiken. Det kommande numret, med temat ”politik, rasism och begär”, är något av ett undantag.

– Där är utgångspunkten det svenska debattklimatet efter riksdagsvalet, säger Dahlberg.

utvecklas ständigt

Gläntas engagemang sträcker sig även långt utanför Sveriges gränser. Behovet av diskussion och kritiskt tänkande är globalt. För tillfället är Glänta aktivt i ett projekt med den sydafrikanska tidskriften Chimurenga. Tillsammans med ytterligare några tidningar i Kenya och Nigeria ska man arbeta fram ett magasin om rasism, med utgångspunkt i de rasistiska upplopp som utbröt i Sydafrika under våren 2008.

Formatet med särskilda teman för varje nummer är något som kommit efter hand. I början var tidningen ganska spretig i försöket att få med allt, men med tiden föll det sig naturligt att samla varje nummer kring ett tema. Tidskriften utvecklas lite för varje gång och planeringen av innehållet sker ofta från nummer till nummer.

– Vid varje redaktionsmöte diskuterar vi vilken sorts nummer vi ska göra nästa gång, säger Göran Dahlberg.

Det senaste numret (1:11) har temat ”klassifikation”, och där kan man läsa om allt från konsten att sortera sina böcker till raskvotering på universitet.

Glänta har en mängd olika skribenter, både återkommande frilansare och inbjudna gästskribenter.

– När det gäller vilka som skriver så chansar vi en hel del och väljer ofta folk som skrivit om intressanta saker, men som kanske aldrig skrivit för oss, säger hon.

Alla skribenter får betalt, men inte några större summor.

–Våra avtal är lägre än alla avtal du sett i ditt liv. Vi kan omöjligt följa Svenska journalistförbundets kollektivavtal, de funkar inte i den här branschen, säger han.

sin egen målgrupp

Dahlberg och Hansén berättar att de i stor utsträckning ser sig själva som målgrupp för tidskriften.

– Vi skriver för folk som är sugna på att läsa grejer som överraskar, och som är beredda att ta sig igenom ett initialt motstånd i texterna. Ett visst mått av förvirring kan vara produktivt. Vi vill inte bli skrivna på näsan men samtidigt inte heller förväntas vara insatta i en viss diskurs, säger de.

Samtidigt som arbetet med det kommande numret pågår för fullt jobbar man även med att utveckla hemsidan och göra den mer interaktiv. Där kommer man bland annat att kunna ta del av material från tidskriften och beställa tidigare nummer eller böcker från bokförlaget.

Men trots att Gläntas verksamhet ständigt utvecklas finns ursprungsidealen fortfarande kvar: det kritiska perspektivet och tron på diskussionens konstruktiva kraft. Dahlberg berättar att många av dem som var med i redaktionsrådet i början av nittiotalet och käkade pizza fortfarande är kvar. I dag har visserligen pizzorna bytts ut mot libanesisk buffé, men diskussionen fortsätter.

Axel Kronholm
& Filip Arvidson

• Tidskriften Glänta har en
upplaga på 1500–2000

• Tidskriften finansieras huvud-
sakligen med statligt stöd.
Ur statens kulturtidskriftsstöd
får Glänta årligen en halv
miljon kronor

• Första numret utkom i maj 1993
och sedan dess har sammanlagt
55 nummer givits ut

• Glänta har tre personer anställda.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.