När rapartisten Dogge Doggelito står på scenen är det show. Vare sig man kollar in videosnuttar på You Tube från 1990-talets hiphopsverige eller ser honom i salongerna på Göteborgs bokmässa. Nu är han aktuell med två barnböcker.
Dogge Doggelito, som innan han slog igenom som hiphopstjärna i The Latin Kings lystrade till namnet Douglas Léon, kan det där med att ta sin publik. Med små snabba kommentarer får han publiken att skratta.
– Jag kan tänka mig att många ungdomar ute på skolgårdarna tävlar – inte bara i vem som är bäst på att spela fotboll – utan också i vem är bäst på att snacka slang, säger Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och känd i Sverige från radioprogrammet Språket i P1.
– Det kallas rap, svarar Dogge snabbare än blixten.
Och publiken jublar i den finstämt belysta seminariesalen på Bokmässan i Göteborg. Rubriken för samtalet är ”Nysvenska eller slang?” och Dogge Doggelito är en självskriven gäst. När han tillsammans med tre chilenskbördiga killar grundade The Latin Kings (TLK) och slog Sverige med häpnad med låtar som Snubben (”… trodde han var cool, för han hade en pistoool”) och Välkommen till förorten var det uttryckligen språket som väckte uppseende. Förutom att språket var vulgärt lade TLK in slanguttryck i låttexterna. Ord som len (vän) och guzz (tjej) var då nya för medelsvenssönerna. För bandmedlemmarna Dogge, Salla, Chepe och Rigo var det vardagsspråk. När språkprofessorn Ulla-Britt Kotsinas, som länge skrivit om slang, i början av 2000-talet märkte att språket förändrats via migrationen var det kanske ingen slump att just svensk-venezuelanske Dogge Doggelito blev hennes arbetspar. År 2004 gav de tillsammans ut boken Förortsslang. När Dogge sju år senare pratar om hur boken togs emot är han road.
– Det var ett sådant enormt motstånd mot boken. ”Ni förstör det svenska språket, så där kan man ju inte prata” – ”ni är potentiella smittospridare av farliga ord” hette det då. Nu är det inte en så stor upprördhet kring slangord. Det är ju bara en annan del av språket, det som pratas på gatan.
Inga regler
Under seminariet på bokmässan blir det tal om vilka slangord som dör och vilka som överlever.
– Slang är ju inget nytt – det har alltid funnits och det utvecklas ute på gatan. De ord som passar för många mänskor överlever och blir etablerade,” säger Dogge Doggelito.
Språkprofessor Andersson inflikar att det också är skillnad på vem som använder orden.
– Jag kan till exempel inte använda en del ord utan att det låter töntigt. Tänk nu på om jag skulle gå omkring och säga ”softa”.
Och jo – det låter onekligen ofrivilligt komiskt när just han säger det.
– En aspekt av slangen är att det inte finns några regler, begreppen kommer och går av egen tyngd. Vi kan inte normera slangen: orden kan betyda vad som helst.
Som exempel anger Lars-Gunnar Andersson ordet balubas som för personer av olika ålder eller från olika region kan betyda allt från bröst, pengar, invandrare till motorcyklister eller stridisar.
– Ursprunget kan härledas till 60-talets Kongokris där en av de stridande parterna i media döptes till balubas, säger Andersson.
Ett annat ord som har väldigt olika betydelse för olika mänskor är tjack. Det kan betyda köpa, sälja eller knarka. I början av 1900-talet har ordet kommit till Sverige via romani och betyder handelsvara.
– Slangen finns på gatan, varken jag eller någon annan har hittat på den. Med Latin Kings snappade vi upp orden, rappade och så ville folk ta reda på vad vi sjöng om, säger Dogge.
Han nämner som exempel ordet guss.
– Kuss eller guss kommer från början från grekiskan. Grekerna var bland de första stora invandrargrupperna i Stockolms förorter. Oftast är det så att de största grupperna i ett område har starkast inflytande också på hur slangen låter.
Också Dogge talar positivt om hur fint det är när slangen är fri från regler. Ändå visar han sig ha en dold konservativ sida. Lars-Gunnar Andersson noterar under seminariet att också politiker börjar lösa på de språkliga tyglarna för att nå ut med sitt budskap.
– Ord som skitjobbigt och jobbpolitik (i motsats till det gamla arbetspolitik) har tagit sig in i det politiska finrummet.
– Nä, men så där kan man ju inte säga som politiker, säger en upprörd Dogge.
Glad slang med Izzy
Nyligen har Dogge Doggelito tillsamans med författaren Yoria Rivera skrivit två böcker om Izzy och en tredje bok är på väg. Dogge Doggelito berättar att han ursprungligen fick idén att skriva barnböcker efter att han själv som pappa märkte att han främst läste samma barnböcker som han själv fick höra som barn.
– Först tänkte jag att jag skulle skriva en bok om en kille från förorten – men då kom jag ihåg att skolbibliotekarien från Alby (Douglas Foley) redan gett ut några barnböcker om en kille som hette Habib. Så min bok handlar om tjejsuperhjälten Izzy.
Dogge säger att hans främsta tanke med att ha med slangord i boken är att barn ska lära sig att det finns vanlig svenska och så finns det slang – att lära ut distinktionen åt barnen.
– I böckerna om Izzy finns glada och positiva slangord. Jag vill föra fram att det finns fantasi i förortsslangen.
Som utomstockholmsk läsare känner man sig lite utanför vad gäller uttrycken i Izzy-böckerna: det blir många bläddringar till slang-svenska ordboken längst bak i boken. Sen måste man i ärlighetens namn säga att boken ingalunda är skriven på slang, det förekommer kanske ett eller två slangord per sida, annars är det vanlig svenska som gäller. Kanske man kan se det som att det ökar nyfikenheten för nya ord, ett nytt språk. Barn i de lägre skolklasserna älskar ju att samla nya ord från andra språk, så här träffar nog Izzy-böckerna en nerv rätt tror jag.
Marcus Floman
Dogge Doggelito & Yoria Rivera: Izzy & gänget och Izzy och gänget – Lata dagar. Bonnier Carlsen, 2011
