Den tjugoåttaåriga huvudpersonen i Paul Austers nya roman Sunset Park heter Miles Heller och befinner sig i början av berättelsen i Florida där han har hamnat efter sju långa år i självvald exil från New York.
I New York finns Miles pappa, Morris Heller som är en respekterad men alltmer desperat förläggare, och styvmamma, Willa, som fortfarande plågas av sorgen över sin egen son Bobbys tragiska död. Vi får veta att det bara är Miles som känner till de verkliga omständigheterna för den olycka som ledde till Bobbys död, och att det är Miles dåliga samvete som har drivit bort honom från sin hemstad och sin familj.
I Florida har Miles blivit upp över öronen förälskad i en sjuttonårig brådmogen och intelligent flicka vid namn Pilar Sanchez. Pilars äldre syster Angela avskyr dock Miles, och när hon börjar insistera på att han ska köpa henne dyra gåvor för att hon inte ska gå till polisen och berätta att han har ett förhållande med en minderårig tjej, besluter sig Miles motvilligt för att lämna Florida och sin käraste Pilar. Han överöser henne med löften om att de kommer att leva lyckliga så fort hon fyllt aderton, och så åker han sin väg.
Miles återvänder till New York och flyttar tillsammans med sin gamla vän Bing Nathan och några andra unga fria själar in i ett övergivet gammalt hus i den del av Brooklyn som heter Sunset Park. Den förlorade sonen är hemma, och det är nu som arbetet med familjens förflutna kan ta fart.
Till saken hör att Miles mamma, skådespelaren och divan Mary-Lee Swann, har varit en usel förälder. Hon lämnade sin man Morris och flyttade till Los Angeles då Miles var bara sex månader gammal. Hennes kontakt med sonen har sedan dess som bäst varit sporadisk, och hon glömde rentav bort att dyka upp på hans examensdag från highschool. Mary-Lee blir erbjuden huvudrollen i en Samuel Beckett-pjäs som ska sättas upp på Broadway, och då befinner hon sig plötsligt i New York för flera månader i sträck. Alla planeter lägger sig i rätt läge. Miles tar kontakt med sina föräldrar för första gången på sju år.
Brooklyn, den stadsdel författaren själv har bott i länge, träder fram som den trygga hamn för medelklassen som den numera är, och stundvis kan jag faktiskt sakna en lite sjabbigare skildring av New York. Det slags samhälle man möter i klassiker som J.L. Davis A Meaningful Life, där en klant från landsbygden flyttar till Brooklyn och köper ett nergånget så kallat brownstone-hus som han börjar rusta upp, eller i Last Exit To Brooklyn, Hugh Selby Jr:s roman om människor som lever på samhällets baksida. Visserligen har en del av karaktärerna i Sunset Park svårt med ekonomin efter den stora kraschen år 2008, visst finns det lite samhällsengagemang inbakat i skildringen av ockupanterna i det övergivna huset i Brooklyn. Men ändå. De här personerna är så hyggliga. De smuttar på sitt rödvin i sina loftvåningar. De skriver sina doktorsavhandlingar och arbetar på PEN-projekt till förmån för kinesiska författare. Stundvis saknar jag lite klös från Austers sida.
Det ska dock sägas att Auster berättar om sina romanfigurer med en påtaglig värme. Språket, fint översatt av Ulla Roseen, är känsligt och vackert. Det här är en nyansrik och mångbottnad berättelse. Mest gripen blir jag i de kapitel där Auster skildrar Miles förhållande till minderårige Pilar. I en relation som i USA anses som olaglig lyckas Auster fånga något av detta sköra vi kallar kärlek.
Mathias Rosenlund
Paul Auster: Sunset Park, Bonniers, 2011.
