”Det som inte dödar mig stärker mig”

3,6K

David Brolin reflekterar kring ett Nietzschecitat och vårt förakt för svaghet.

Filosofen Friedrich Nietzsche är ständigt aktuell. Han står som inspiratör till 1900-talsströmningar som existentialism och postmodernism. Inflytandet är dock betydligt större än så. Nietzsche, den aristokratiske tänkaren, är paradoxalt nog också en del av populärkulturen. Hans filosofiska uttryck och begrepp (”övermänniska”, ”Gud är död!”, ”vilja till makt”, ”omvärdering av alla värden”) blev tidigt inslag i masskulturen. Det finns gott om berömda Nietzschecitat, t.ex. ”Och då du länge blickar in i en avgrund, blickar avgrunden också in i dig”. Eller varför inte en beryktad rad ur Så talade Zarathustra: ”Du går till kvinnor? Glöm inte piskan!” Nietzsche var tveklöst kungen av aforismer och oneliners.

Alla har vi väl hört orden ”Det som inte dödar mig gör mig starkare”. Man stöter med jämna mellanrum på dem i amerikanska serier, filmer och popmusik. Men inte bara där. De har införlivats i vardagsspråket och den virtuella verkligheten. På bloggar världen över citeras visdomsorden. Nu förhåller det sig så att det är 1800-talstänkaren Nietzsche som myntat maximen. Den står i det sena filosofiska verket Avgudaskymning (1888/89), i avsnittet ”Språk och pilar”, och lyder i sin helhet: ”Ur livets krigsskola. – Det som inte dödar mig stärker mig.” Avgudaskymning producerades på mycket kort tid under en hektisk höst 1888 i Italien, Turin, där Nietzsche levde ensam och isolerad som pensionerad ”fri filosof”.

”Positivt tänkande”

Nietzsches aforism har intressant nog infiltrerat både högkultur och lågkultur, trängt sig in i skönlitterära verk och i Hollywoods drömfabrik. Conan Barbaren (1982) med Arnold Schwarzenegger i huvudrollen inleds med en fri översättning av Nietzsche-sentensen. I författaren och filosofen Lars Gustafssons roman En biodlares död (1978) får vi följa den dödligt cancersjuke Lars Lennart Westins efterlämnade anteckningar. En av dessa lyder kort och gott: ”Was mich nicht umbringt macht mich stärker.”

Nietzsche dominerar kulturens sfärer med sin suggestiva aforistik. Filosofen odlade vad han kallade den ”stora stilen”, en lidelsefull, musikalisk och befallande stil. Nietzsche ville filosofera med hammaren – och hammarslagen genljuder alltjämt. Men låt oss återvända till aforismen ovan. Hur kommer det sig att den citeras som exempel på uppmuntrande levnadsvisdom? Som något trösterikt och positivt? På ett sätt är det inte svårt att förstå. Ingen kan väl förneka att man kan gå stärkt ur hemskheter och att livskriser kan skänka värdefulla erfarenheter. Men det är ju strängt taget inte plattityder av detta slag Nietzsche far efter.

Framlidne författaren och religionskritikern Christopher Hitchens sista krönika i Vanity Fair (januari 2012) har som tema smärta och död. Den i strupcancer döende Hitchens kan inte hålla med Nietzsche. Han skriver att filosofen tog miste: det som inte dödar oss gör oss inte starkare. Cellgifter och viktminskning gör oss svagare. Nietzsches stålhårda sentens är något som krisande hårdingar tar till, men enligt Hitchens är den ett symptom på den sjukdom man försöker undfly. Ju fler negativa upplevelser en människa bär med sig desto större är risken att utveckla olika sjukdomar.

För att spinna vidare på Hitchens: kan det vara så att det är den nietzscheanska kulten av (den manliga) styrkan och den ensamma människan som övervinner alla svåra motgångar – och går stärkt ur dessa – som gör att den passar så väl in vår konkurrensinriktade och individualistiska samtid? Det är ett solitärt krigarideal som Nietzsche propagerar. Ur denna synvinkel framstår den otidsenlige filosofen som mer tidsenlig än vad man kanske tror. Här finns kopplingar till ”positivt tänkande” och framgångsteologi (du övervinner alla problem om du har den rätta viljan och inställningen). Det är därför ingen slump att Nietzsches filosofi är så exempellöst framgångsrik i USA. Masskulturen flödar över av nietzscheanska övermänniskor, gestalter bortom gott och ont, kombinerande estetisk förfining med vålds- och maktutövning. Kåkfararen Max Cady (spelad av Robert de Niro) i Cape Fear (1991) smyckar sin fängelsecell med ett Nietzsche-porträtt och stärker sig med Så talade Zarathustra.

En moral för starka

Nietzschecitatets popularitet kan också förklaras socialpsykologiskt. Vi vill vara starka hellre än svaga, vinnare hellre än förlorare. Nietzsche smickrar och förför läsaren genom att appellera till begär efter framgång. Vi uppmanas att identifiera oss med ”övermänniskan” och ”viljan till makt”. Och vem vill känna igen sig i ”undermänniskan” när man kan vara en ”övermänniska”?

Filosofen Harald Ofstad lyfter fram föraktet för svaghet som en grundbult i nazismens lära och i vårt samhälle. Nazismen är ett slags spegel: i den ser vi oss själva förgrovade. Nietzsches filosofi speglar också tiden: eugenisk socialdarwinism och elittänkande i förening med socialismhat och demokratiförakt som pekar fram mot Tredje riket – och mot samtidens förakt för svaga och sjuka.

Det som inte dödar försvagar – det visste nog också den kroniskt sjuke Nietzsche som livet igenom plågades av svår huvudvärk och ögonsmärtor och som 1889 gick förlorad i sinnesjukdomens mörker – men den insikten fick inte någon plats i hans filosofi. Nietzsches existentiella lidande och ensamhet är förvisso en del av hans tänkande; men den sjukpensionerade filosofen föraktade samtidigt sjuka och svaga, till vilka han räknade kvinnor, kristna, demokrater och socialister. Kristendomen utdöms som slavmoral, de svagas och hämndfylldas hatiska religion. Ur den kristna läran härstammar socialismens rättvise- och jämlikhetsidéer. Mot dessa föreställningar sätter Nietzsche en moral för starka och sunda människor, en herremoral. Denna moral prisar förutom styrkan hårdheten (mot andra och sig själv) och rätten att handla som man behagar, ”bortom gott och ont”.

Nietzsche vill med sin filosofi stärka de starka och paralysera de svaga. Så nästa gång någon citerar den gamle tysken kan det vara på sin plats med en fråga: Varför hylla styrkan?

David Brolin
Illustration: MayanTimeGod / Devian Art