Jan Rundts inlägg (Ny Tid 13/2012)om hur vi skall gå vidare var bra. Själv fick jag av hans inlägg en idé ur en lärobok i finska för folkskolan som jag läste på nytt för tjugo år sedan.

Två kråkor for in mot staden för att smörja kråset med fågelungar. Kråkorna på marken åt mask. De sade åt kråkorna i luften att inte försöka äta fågelungar. Det var farligt. Kråkorna från skogen skrattade och flög vidare. Då fick de alla stadens småfåglar emot sig och var tvungna att fly tillbaka till skogen. Vad var det vi sade, ropade kråkorna som åt mask.

Nu är det så, att också en sparvhök klarar kanske ett gäng småfåglar av att knäcka, men vad gör de när duvhöken kommer?

Ulf Modin

Lämna en kommentar

Spara namn, e-post och webbadress i den här webbläsaren till nästa gång jag skriver en kommentar.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.