Axel Aminoffs erfarenheter av den finska mentalvården gör att han förhåller sig pessimistiskt då beslutsfattare och politiker efter tragedier som Hyvingeskjutningen säger: ”Aldrig mer.”

Psykologen Axel Aminoff har under sin mångsidiga karriär arbetat med såväl arbetshälsovård för den ”psykiskt mer välmående ändan av samhället” som med vård av allvarligare, kroniska fall. Dessutom har han medverkat som huspsykolog i Yle Fems morgonprogram Min Morgon.

Aminoff bestämde sig för att bli psykolog av två orsaker. Den första var en allmän vilja att hjälpa, gemensam för de flesta som söker sig till någon form av vårdyrke, den andra var hans intresse av att analysera, dissekera och spekulera om invecklade problem. Just nu håller han på att specialutbilda sig för arbetshälsovård men han har för avsikt att i framtiden specialisera sig också på psykoterapi.

Bekant från rutan

För vissa är Aminoff säkert bekant från teverutan. Han gästar regelbundet studion i tv-programmet Min Morgon för att diskutera olika teman och svara på tittarnas frågor, en uppgift som han beskriver som ett givande annorlunda sätt att arbeta, ett slags mellanting mellan individuellt patientarbete och föreläsning.

– Konceptet är mer inriktat på att vara informativt än på att ge seriös psykisk vård, men psykologins grundtes är ju att man blir lyckligare ju mer man vet om sig själv, så i det avseendet kan också ett svar från tv-rutan vara till nytta. Morgon-tv handlar ju mest om lättare och mindre seriös underhållning, men jag har också fått respons av människor som fått ut något konkret nyttigt av sin medverkan.

Aminoff har genom sin karriär på nära håll fått inblick i oroande trender.

– Depressions- och ångeststörningar har ökat explosionsartat, egentligen enda sen andra världskriget men de har särskilt uppmärksammats under de senaste tjugo åren. Samhället har blivit mer kaotiskt och tempot har ökat, organiseringen av arbete har blivit annorlunda. Tidigare hade man ett fast jobb och en chef under hela sitt liv, nu har man plötsligt fem olika chefer enligt något slags matrikelorganisation som är mycket svårare att greppa.

– Individfixeringen har ökat i samma takt. Folk är mer ensamma och skilsmässor och splittrade familjer är mycket vanligare än förr i tiden.

Aminoff jämför det mänskliga psyket med ett fordon: personbilen man tar till jobbet och tillbaka varje vardag har inte samma styrka och kapacitet som en Formel 1-bil. I gengäld kräver den rätt lite service för att fungera, medan Formel 1-bilen kan kräva flera omgångar inför varje enskilt lopp. Också människohjärnan behöver service enligt prestation för att fungera på rätt sätt.

Fel sorts hjälp

Depression är i dag den största enskilda orsaken till sjukpensionering i Finland, och Aminoff pekar på två huvudskäl till varför allt färre människor får den mentala service de behöver för att orka med livet. Under 90-talet då man skulle reformera mentalvården och flytta ansvaret till kommunerna skar man ner antalet tillgängliga sjukhusplatser. Sedan kom recessionen och pengarna tog slut, innan man hunnit omplacera alla de som förlorat sina platser. De hamnade rätt och slätt på gatan, eller placerades i bristfällig öppenvård. Aminoff är dock noga med att påpeka att den så ofta demoniserade öppenvården inte är någon dålig metod i sig, utan tvärtom kan fungera utmärkt om den görs på rätt sätt och med tillräckliga resurser.

– Det talas mycket om att behövande får för lite hjälp av samhället, men jag skulle snarare vilja påstå att det handlar om fel sorts hjälp, inte för lite. Det handlar om ett paradigmskifte inom synen på mental hälsovård där det ena av två synsätt fått för mycket utrymme på det andras bekostnad.

Medikalisering

Det finns ett biologiskt och ett psykologiskt sätt att se på mentalvård. Det biologiska sättet, att se hjärnan som ett organ som de andra vars funktioner beror på diverse fysiska orsaker som mängden transmittorämnen etc., och det psykologiska sättet då man analyserar individens psyke och tar reda på om problem är orsakade av till exempel barndomstrauma eller förträngda känslor. Enligt Aminoff har det biologiska synsättet, enligt vilket människohjärnan botas bäst med piller, tagit över på ett sätt som påverkar kvaliteten på vården negativt.

– Jag ser människor som känner sig nere efter till exempel en svår skilsmässa eller en närståendes plötsliga bortgång. Allvarliga personliga tragedier, men samtidigt också en relativt vanlig del av livet som man återhämtar sig bäst ifrån om man får stöd och någon att prata med. I stället skriver doktorn ut ett recept på psykofarmaka på obestämd tid. Mer än tjugo gånger fler människor får i dagens läge ett recept på medicin än psykoterapi, trots att vårdmetoderna egentligen borde vara jämställda.

Fel fokus

– Vi fokuserar för lite på de psykologiska aspekterna av hälsovården! De underprioriteras helt. Om man jämför summorna som investeras i saker som inte varit aktuella på flera år, som forskning om kolesterolets negativa effekter, med de småsummor som läggs på terapi … Jag är kanske bara inte medveten om det, men jag kommer faktiskt inte på ett enda parti som skulle driva de här frågorna, säger Aminoff

– Då tragedier som skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki eller skottdådet i Hyvinge sker, så säger alla att sådana här saker aldrig ska få hända igen. Men om utvecklingen fortsätter på samma sätt kommer olyckor som dessa bara att bli vanligare i framtiden.

Otto Ekman 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.