I en intervju berättar Mika Kaurismäki om att han velat göra en far- och sonfilm i 20 år. När jag ser Tie pohjoiseen irriteras jag av dess sexistiska undertoner.
Finlands två mest karismatiska karlar Vesa-Matti Loiri och Samuli Edelmann reser runt i en stulen veteranbil, våldgästar släktingar, raggar brudar, står och pinkar tillsammans vid vägkanterna. Kort sagt odlar de sin manlighet.
Filmens kvinnor är antingen samvetslösa vampar (Elina Knihtilä och Ada Kukkonen som en mor-dotter tandem) eller veliga lipsillar (Irina Björklund, Mari Perankoski). Rea Mauranens före detta gangsterkvinna är lite bättre.
Nå, nog med skäll. Med lite god vilja kan Tie pohjoiseen ses som en finsk version av Jim Jarmuschs road trip Broken Flowers.
En gammal charmör vid namn Leo (Loiri) återvänder till sitt hemland för att söka upp sin son Timo (Edelmann) som han inte sett på 35 år. Timo är en prisbelönt koncertpianist, frånskild och deprimerad. I sin svarta kostym ser han ut som en begravningsentreprenör, i synnerhet bredvid sin jovialiske pappa i hawaiiskjorta.
Timo struntar i sina solistuppdrag och följer med gubben som lovar honom ett arv någonstans uppe i Lappland. Så möter de Leos gamla mamma (utmärkt spelad av Eila Roine), hans vänliga men osäkra dotter (Perankoski), hennes hyperaktive äkta man (Peter Franzén) som diggar death metal och utsätter Timo för sexuella närmanden. Timo ger honom på käften och drar vidare mot varggränsen. Bortsett från Leos utlovade arv vill Timo återse sin exfru (Björklund) och femåriga dotter som bor i Rovaniemi. Väl framme händer något som vänder hans värld upp och ner.
Edelmann hör till mina favoritskådespelare men ändå får jag inget grepp om hans rollkaraktär. Timo förblir blek och konturlös. Loiri däremot lyser och glänser som den humoristiske mytomanen Leo (hans bästa ”fadersroll” sedan Pahat pojat). Hans repliker roar och etsar sig i minnet: ”Jag hade inte varit inne i ett höghus förrän jag blev vuxen!” Ett helt liv senare umgås Leo med sin dotter via Facebook och pratar med hennes mor via Skype.
Mitt i filmen framför Loiri och Edelmann Juha Tapios låt Tuomittuna kulkemaan. Trollbindande, men varför i fridens namn valde Kaurismäki att göra Edelmann till en klassisk pianist? En yrkespianist övar inte om nätterna i en höghuslägenhet, då ringer grannarna polisen.
Kaurismäkis far- och sonfantasi sällar sig till samma genre som Tim Burtons Big Fish. Driften, att anlägga en brygga mellan sig själv och sina föräldrars generation är djupt förståelig. Det ger melodramat en touch av äkthet och allmängiltighet.
Zinaida Lindén
Tie pohjoiseen. Regi: Mika Kaurismäki. Manus: Sami Keski-Vähälä, Mika Kaurismäki. Foto: Jari Mutikainen. I rollerna: Vesa-Matti Loiri, Samuli Edelmann, Peter Franzén, Irina Björklund. Dramakomedi. Finland. 2012.
