1,K

I delstaten Assam i nordöstra Indien har våld mellan ursprungsbefolkningen Bodo och muslimer sedan juli drivit en halv miljon människor på flykt. Oklarheter kring orsakerna har förskjutit diskussionen från den mänskliga krisen till frågor om partipolitik och sekteristiska intressen. 

Området har plågats av osäkerhet under de senaste årtiondena, då ursprungsgruppen Bodo som krävt autonomi sedan 60-talet har drabbat samman med de andra som kämpar om landet. De aktuella striderna, som pågått sedan den 20 juli har enligt den officiella statistiken hittills krävt drygt sjuttio liv, men inofficiellt befaras siffran vara betydligt högre. Mängden interna flyktingar gör detta till den numeriskt största konflikten under Indiens självständiga tid. Tidningen Outlook kallar det landets allvarligaste humanitära kris. ”Assam är som en vulkan” säger delstatsminister Tarun Gogoi (Indian National Congress, INC), enligt The Economic Times.

Epicentrum för våldsamheterna är det autonoma politiska området Bodo Territorial Area District (BTAD) i den så kallade hönsnacken – Siligurikorridoren mellan Bangladesh och Bhutan, som binder ihop Västbengal med de sju delstaterna i det indiska nordost.

Assam och det indiska centralstyret har enligt delstatsministern satt in 65 kompanier med militär- och polisstyrkor och påstår sig nu ha situationen under kontroll. Men för de över femhundra byar som enligt The Hindu har totalförstörts i anlagda bränder är det för sent. Grupper kritiska till Gogoi bestrider dessutom att våldet skulle ha upphört. ”Indien har ingen aning om vad som händer i Assam”, säger muslimledaren Badruddin Ajmal till Outlook.

Oklara motiv

Det råder oklarhet om motiven bakom förstörelsen, om det är Bodos eller andra som denna gång tände lågan och om vem det är som lidit mest. Konflikten kan ses som ett problem mellan indier och illegala immigranter från Bangladesh, som ett religiöst problem mellan hinduer och muslimer, om Bodofolkets rättigheter till självstyre eller missbruk av Bodominoritetens maktställning, eller som ett misslyckande från den indiska staten. Veckotidningen Organiser har tagit ställning för den religiöst färgade förklaringsmodellen, där konflikten presenteras främst som en kamp mellan hinduistiska Bodos rätt till sitt fädernesland och muslimska nykomlingar som hotar att ta över BTAD. Av den åsikten är även det nationalistiska Bharatiya Janata Party (BJP) som säger att de inte pekar på indiska muslimer, utan på illegalt invandrade bangladeshier. Kritiker menar ändå att detta är en täckmantel för att ytterligare försvåra den religiösa samexistensen i ett land där våld mellan hinduer och muslimer aldrig är långt borta.

Ledarskribenten Banajit Hussain talar i The Hindu om en ”extrem polarisering” i det drabbade området. Smutskastningen från såväl Bodos som muslimer har nått nya höjder. Politikprofessorn Deepak Singh skriver i en analys i The Indian Express (TIE) att orsakerna bakom våldet förutom den begränsade landarealen och rädsla för stora demografiska förändringar är vissa röstbanksintressen inom INC. Kongresspartiet påstås kunna gynnas av ett växande muslimskt inflytande.

Nitin Gadkari, ledare för BJP, har tagit avstånd från påståendena om att hans parti medvetet försämrar religiösa förhållanden som redan nu ofta är usla. Enligt Gadkari är våldet orsakat av beväpnade grupper som kommit in i landet via den ”porösa” gränsen mellan Assam och det södra granlandet. Partiet har riktat hård kritik mot det regerande INC som enligt det har misslyckats med att skydda landets invånare. De som stöder denna modell vill inte tolka våldet som ett inrikespolitiskt misslyckande, varken religiöst eller socialt – oppositionen i Delhi har lyft fram konflikten som en fråga om nationell säkerhet. Högerkoalitionen National Democratic Aliance (NDA) hotade förra veckan att förhindra parlamentet från att fungera ifall inte våldet i nordost lyfts högst upp på agendan, rapporterar Hindustan Times (HT).

De gränsbevakningsofficerer som
Outlook talat med säger dock att påståenden om beväpnade bangladeshier som tagit sig över gränsen är omöjliga eftersom den bevakats hårt under de senaste åren. Liberal media hänvisar till omfattande bevis som pekar på att de muslimer som delar område med Bodos inte är nykomlingar, utan indier. Minister Gogoi tycks stöda gränsbevakningens påstående och säger att rykten om mängder av beväpnade bangladeshier sprids för att stöda vissa politiska mål. I ett annat utlåtande, citerat i HT, säger Gogoi dock att konflikten är ett resultat av ”såväl interna som externa krafter”.

Etnisk rensning?

Trots att Gogoi är skeptisk mot teorin om bangladeshier, delar han Nitin Gadkaris åsikt om att konflikten inte är religiöst färgad, och säger att olika religiösa grupper i Assam redan länge levt harmoni. Muslimen Badruddin Ajmal är ändå inte övertygad. Enligt honom är den officiella dödssiffran förvanskad och att hundratals kroppar ligger spridda i mera avlägsna trakter. Han menar att över nio tiondelar av de döda är muslimer. Ajmal säger att de har dödats genom planerad utrensning som har godkänts av den politiska ledningen i BTAD. Gogoi har enligt Ajmal svikit dem han borde skydda.

Enligt ledaren i The Hindu ligger det i sekteristiska intressen att representera muslimer som bott i generationer i Assam och BTAD som ”bangladeshier”. Hussain säger att området plågas av en paranoid rädsla för en inbillad växande mängd muslimer, förklarade som ”illegala immigranter”. Bodos i är den största av 34 ursprungsgrupper i Assam, men i sitt hemland BTAD är de ändå en minoritet (ca 25 %). Den politiska makten i området ligger idag hos dem. Bodo Territorial Council (BTC) upprättades för att garantera gruppens rättigheter år 2003 efter långvariga strider.

Viljan att presentera frågan som ett problem mellan muslimer och hinduer ifrågasätts av strategiforskaren Nilim Dutta i TIE. Han hänvisar till de återkommande konflikterna mellan Bodos och andra icke-muslimska ursprungsgrupper.
Största delen av dem som blivit hemlösa på grund av tidigare våldsamheter har enligt Dutta inte varit muslimer utan andra ursprungsfolk, adivasis. Många av dem har aldrig fått återvända hem. Dutta ifrågasätter även teorin om att ”oerhörd press orsakad av illegala invandrare” på den begränsade arealen i BTAD skulle ligga bakom problemet. I de värst drabbade av de fyra distrikten i BTAD, Kokrajhar, är befolkningstätheten endast ca 280 människor per kvadratkilometer. Detta i kontrast med bredvidliggande Dhubri där befolkningstätheten är kring 1170.

Den rehabilitering som administreras i flyktinglägren har mött enorm press från olika politiska håll. Gogoi hänvisar till rapporter om ”illegala” som utnyttjat den hjälp som lägren kunnat erbjuda. Chefministern har enligt HT försäkrat politiska rivaler om att Assam inte kommer att godkänna rehabilitering av ”utomstående”. ”Endast de som äger land kommer att bo i BTAD”, försäkrar ministern BTC i ett utlåtande citerat i Times of India.

En högt uppsatt medlem av BTC förklarade för reportern från The Hindu vad detta innebär i praktiken: De första som kommer att erbjudas rehabiliteringsmöjligheter är de som kan uppvisa landbevis och som tidigare registrerat sig som väljare. De som inte har landbevis kommer att behandlas senare. För dem som varken kan uppvisa landbevis eller registrerat sig som väljare kommer det inte att tilldelas hjälp. De indiska muslimer på flykt som Outlook talat med befarar att de nu kommer att stämplas som illegala invandrare, eftersom såväl boning som identitetsbevis brunnit upp i härjningarna. Situationen för Bodoflyktingar är inte bättre, trots att de knappast riskerar att bli utvisade. I värsta fall kommer lägren för många att förvandlas till permanenta boningar. Före den nya vågen av våld sköljde över västra Assam hade delstaten redan från tidigare uppskattningsvis 180 000 interna flyktingar. Vissa av dem har varit på flykt sedan 1993. Då politiker och media bråkar om vems fel våldet är och de drabbade parterna har satsat sitt hopp på en långvarig skuldundersökning uträttad av den federala polisen CBI, befarar kritiker att problemen kommer att fortsätta och att tusentals personer aldrig kommer att återse sina hem.

Otso Harju

Källor: Outlook, The Hindu, Hindustan Times, The Indian Express, Organiser, Times of India, The Economic Times, Al Jazeera.