2,K

Den politiska eliten i Albanien klamrar sig fast vid makten. Samtidigt söker albanska aktivister nya vägar för att belysa korruption och vanstyre.

Folkrörelsen Mjaft! gillar att ta till humor och iögonfallande manifestationer för att protestera mot korruption och politiskt hyckleri. När premiärminister Sali Berisha senast träffade Silvio Berlusconi fick de en hälsning i form av uppblåsta sexdockor.

– Vi kände för att attackera deras image, det är det enda de bryr sig om, förklarar Aldo Merkoçi från Mjaft! som betyder ”det räcker!” på albanska.  När jag träffar honom i ett somrigt Tirana står landet inför ett presidentval och Mjaft! är i full gång med att planera olika manifestationer. Presidenten väljs av parlamentet i en process som ofta är utdragen. När den här intervjun görs är det ännu osäkert vem som kommer att väljas – det enda som är säkert är att det kommer att bli någon från den politiska eliten.

Politikerna i detta skikt är inte sällan starkt förknippade med korruption och nepotism. Tidigare premiärminister Ilir Meta från socialdemokratiska LSI, som nu ingår i regeringskoalitionen, var inblandad i en korruptionsskandal i januari 2011. Fyra demonstranter sköts till döds av republikanska gardet i de stora protester som följde. Metas anseende skadades visserligen i och med det, men att han nu är med och förhandlar inför valet av president ser Mjaft! som hans sätt att försöka återetablera sig som en seriös politiker.

– Det är lika mycket tragedi som det är fars.

De planerade demonstrationerna har budskapet att politikernas smutsiga bakgrund är omöjlig att tvätta bort. Sittande premiärminister Sali Berisha från Demokratiska partiet var president från 1992 fram till 1997, då regeringen föll och landet stod vid randen till ett fullskaligt inbördeskrig. Drygt två tredjedelar av folket hade lurats att investera i omfattande pyramidspel. Ilskan riktades naturligt mot Berisha och regeringen som undlåtit att ta itu med pyramidspelen. I strider mellan civilbefolkningen och armén dog runt 2 000 människor.

Berishas comeback skulle dock komma snarare än man kunde ana -– sedan 2005 års parlamentsval sitter han nu som premiärminister.

– Det är en skam att vi fortfarande dras med de här gamla politikerna.

Inte riskfritt  

Mjaft! är en av de mest välkända ideella rörelserna i Albanien och har kritiserat landets politiker sedan 2003. Sommaren 2008 bildades partiet G99 av aktivister från Mjaft! I parlamentsvalet året därpå fick partiet ändå bara 0,86 procent av rösterna och för idag en tynande tillvaro. Steget in i partipolitiken försvårade arbetet för Mjaft! då folk fick svårt att skilja organisationen från dess tidigare medlemmars politik inom G99. Det skapade även en möjlighet för de etablerade politikerna att attackera Mjaft! genom G99.

– Men idag har folk förstått att vi är två helt olika organisationer.

För att återfå förtroendet har Mjaft! utvecklats och arbetar nu mer konstruktivt istället för att bara kritisera makten. Aktivisterna granskar ständigt parlamentet och dess ledamöter, vad de tjänar och vilka förmögenheter de sitter på.

Att kritisera makten i Albanien är inte helt riskfritt. Mjaft skyddas ändå delvis av att organisationen är välkänd och har en lång historia i landet.

– Om något allvarligt hände oss skulle det innebära problem för politikerna. Vi har också en hel del internationellt stöd.

Efter demonstrationerna i början av 2011 har Mjaft! varit särskilt utsatt. Organisationen granskas hårt av skattemyndigheterna och har stämts flera gånger. Aldo Merkoçi är övertygad om att det ligger politiska motiv bakom.

– Det är otroligt tidskrävande och tar energi från vårt vanliga arbete. Vi måste betala advokatkostnaderna med våra egna löner.

Konstruktiv aktivism

Frustrationen i Aldo Merkoçis röst går inte att ta miste på. Alla problem han beskriver hänger på ett eller annat sätt ihop. De korrupta politikerna kan klamra sig fast vid makten just eftersom systemet är korrupt och domstolarna är till salu. I januari i år friades Ilir Meta från alla anklagelser.

– De har visat att det inte ens spelar någon roll om de har ihjäl oss: de sitter ändå kvar vid makten. Naturligtvis blir människor apatiska när de får intrycket att politikerna står utanför lagen och att deras makt inte kan rubbas.

Korruptionen som genomsyrar stora delar av det albanska samhället bidrar till denna apati. Problemen är ofta välkända, men många människor ser helt enkelt inga alternativ. Därför känner aktivisterna inom Mjaft! en plikt att försöka arbeta konstruktivt och visa på möjliga alternativ.

Fram till nästa parlamentsval kommer organisationen att registrera politikernas uttalanden och löften för att skapa en databas som de sedan kan jämföra med vad som blir gjort.

– Väljarna måste ställa högre krav på politikernas uttalanden. De får inte komma undan med att bara lova saker ur tomma intet – de måste förklara hur det ska finansieras och inom vilken tidsram.

Mjaft! arbetar även med att utveckla en valbarometer för att göra det lättare för folk att identifiera vilka politiker som stöder deras hjärtefrågor. I nuläget röstar många på känsla eller gammal vana och sinsemellan diskuterar politikerna hellre vem av dem som är mest korrupt än sakfrågor.  Slutligen vill Mjaft! ta fram en mobilapplikation som gör det möjligt att ”checka in” när man ser uteliggare, ett hål i vägen, ett trasigt hus eller något annat som inte fungerar. Målet är att skapa en problemkarta över Albanien som de sedan kan överlämna till politikerna.

Cirkel av lojalitet

Beaktar man att den politiska eliten utgörs av i stort sett samma människor idag som för 20 år sedan är det förståeligt att utvecklingen inte hunnit längre. Men problemen ligger också på institutionell nivå.

Ett exempel är det indirekta valet av president. Även om ämbetets makt är begränsad skapas här en cirkel av lojalitet där politikerna utser presidenten som i sin tur föreslår och utser domare till domstolarna.

Det är med andra ord ingen liten uppförsbacke som Mjaft! har framför sig. Kommuniststyret i Albanien ligger inte mer än 20 år bakåt i tiden och minnena från 1997 års blodiga konflikt är fortfarande starka. Den senaste rapporten från amerikanska utrikesdepartementet om människorättsläget i Albanien beskrev korruptionen som fortsättningsvis närvarande ”inom alla grenar av regeringen, och särskilt inom rättssystemet”.

– Jag vet uppriktigt sagt inte hur vi orkar hålla på. Jag antar att vi känner att vi inte kan ge upp nu, säger Aldo Merkoçi.

 

Axel Kronholm

Fotnot: Efter ett dödläge i parlamentet valdes slutligen inrikesminister Bujar Nishani från Demokratiska partiet till president i slutet av juli. Detta skedde efter en fjärde omröstning då endast enkel majoritet i parlamentet krävdes. Sali Berishas regeringskoalition kunde då utan stöd från oppositionen välja Nishani med 73 röster av 140.

FAKTA

Albanien

• utropade självständighet den 28 november 1912

• har idag 2,8 miljoner invånare

• är NATO-medlem

 

Mjaft! 

• har över 8 000 medlemmar och lokalavdelningar i 18 orter i Albanien.

• belönades i november 2004 med United Nations International Award for Civil Society.