66 cm svensk litteratur

av Conny Svensson

Per Rydén har skrivit en diger och underhållande bok om ett band med böcker om böcker. Conny Svensson har läst och imponerats.

26 band, 8396 sidor, 66 cm i bokhyllan. Så omfattande är antologin Sveriges national-litteratur (SNL) som fullbordades för hundra år sedan. Här ingår den väsentliga litteraturen 1500-1900 med texturval och författarpresentationer av experter, alla män och de flesta professorer. Pärmarna dekorerades med nationella symboler, utgivare var det ledande förlaget Bonniers och på plats i hyllan vittnade sviten om familjens bildning. Om detta gigantiska utgivningsprojekt handlar en diger (536 sidor) bok av lundaprofessorn Per Rydén.

Här som i sina tidigare böcker går han grundligt till väga. Han börjar med förhistorien, vrider och vänder sedan på texterna för att komma åt urvalsprinciper och värderingar, varpå de svenska diskussionerna kring antologier och litterär kanonbildning följs fram till nutid och utmynnar i tankar om litteraturens villkor i en digitaliserad framtid. Här beskrivs med ingående sakkunskap faktorer som under ett sekel påverkat kanonbildningen: förlag, översättningar, kritik, läroböcker och mycket annat.

Trots antologirubriken (”Sveriges”, inte ”Svensk”) inkluderas Finland som alltså  räknades till Sverige, åtminstone på det litterära området. Runeberg ägnas ett eget band, den äran får i övrigt bara Almquist och Strindberg. Rydén påpekar att Finlands nationalsång finns med i SNL, men inte den svenska. Dessutom ingår en volym svenskspråkig diktning i Finland ”utom Runeberg”. Topelius är förstås väl representerad, dock ej med Fältskärns berättelser som ju är ”känd snart sagdt öfverallt”. För att redigera dessa båda antologidelar anlitades helsingforsprofessorn Gunnar Castrén. En andra reviderad upplaga av SNL kom på tjugotalet och bland det nytillkomna finns ett band med textprov av ”Finländska författare från 1900-talets början”. För urvalet svarade Sveriges ledande litteraturkritiker Fredrik Böök.

Mycket har förändrats på ett sekel. Rydén konstaterar att ett företag i stil med SNL vore otänkbart i våra dagar, när hitlistor blivit viktigare än kanonbildning. Marknaden fungerar kortsiktigt genom att lansera aktuella bästsäljare, gamla böcker är föga lönsamma. Rydén söker ändå efter hoppingivande tecken, och nämner läsplattorna: ”Vi kommer nog att se ungdomar sitta och sucka över Madame Bovarys sorgliga öde på tåget. I teorin finns alla möjligheter.” I teorin ja, men återkommande larmrapporter om minskande läsförståelse oroar. Hur det än blir med detta, finner jag det liksom Rydén fantasieggande att föreställa sig en utopisk framtid där man har all Sveriges och världens litteratur i sin dator. Då blir ju var och en sin egen antologiredaktör!

Den erfarne forskaren räds inte personliga tonfall. Rydén beskriver med sympati projektet SNL men vill som folkhemsdemokrat inte se en blågult nationell manifestation i litteraturen. Han beskriver sig som tidsvittne och född 1937 har han åtminstone delvis upplevt det långa skede som boken skildrar. Mycket roande är Rydéns glimtar ur sitt liv i litteraturens tjänst. Som ombud för legendariska Folket i Bilds förlag lyckades skolgossen Per sälja en bok till sin svensklärarinna. Lönen för tjugo eftermiddagars arbete som springpojke på Tranås Tidning användes till inköp av Henrik Schücks allmänna litteraturhistoria …

Enligt en tänkvärd sentens av Thomas Mann är endast det utförliga sant underhållande. Rydéns bok är förvisso både utförlig och underhållande. Kärleken till den goda boken och litteraturen lyser fram ur varje mening, och denna förälskelse förmedlas smittande tack vare författarens uppfinningsrika formuleringsglädje. Lärdomen är imponerande och generositeten mot tidigare forskning påfallande – tacknämligt nog, tyvärr finns numera tendenser i annan riktning bland yngre litteraturhistoriker. Och Rydéns bok slutar lyckligt med att förena det lokala och globala perspektivet:  ”En svensk kanon ska alltså inte bara inrymma svensk litteratur utan också utländsk. Därmed kan den rentav bli en viktig spelplan för ett samspel mellan olika kulturer.”

 

Conny Svensson

Per Rydén: Sveriges National-litteratur är inte bara historia. Carlssons Bokförlag, 2012.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.