Foto: Oskar Skogberg

Foto: Oskar Skogberg

År 2008 försvann 185 000 arbetsplatser inom den kreativa industrin i Europa främst på grund av nätpiratismen, hävdar en rapport. Det låter allvarligt, men att verifiera siffran är lättare sagt än gjort.

Det handlar inte om vilken rapport som helst, utan om en som är sammanställd på beställning av den internationella handelskammaren ICC. Den har fått genomslag bland såväl myndigheter som medier. Om man går in på den finländska Upphovsrättens informations- och övervakningscentralens (TTVK) webbplats och klickar på fliken ”piratism” används rapporten fortfarande för att beskriva den skada nätpiratismen åsamkar den kreativa industrin. Med begreppet syftar man på upphovsrättsindustri, ”copyright-based industries” så som den definierats av FN-organet World Intellectual Property Organization, WIPO.

En rapport om ett så här viktigt ämne kunde tänkas vara utförd enligt konstens alla regler och ge den intresserade läsaren tillgång till alla siffror och källor. Men Pekka Gronow som försökt bena ut påståendena i rapporten Building a Digital Economy: the Importance of Saving Jobs in the EU’s Creative Industries, utförd av franska Tera Consultants, är inte imponerad.

– Det är möjligt att det som står i rapporten är sant men om man börjar gräva lite så inser man att det är svårt att hitta de attribut som kännetecknar normal akademisk forskning. Det är en tradition bland forskning som berör upphovsrätten att den utförs av konsultföretag vars forskning inte hämmas av krav på källkritik eller refereegranskning.

10, 15 eller 41?

Gronow är docent i etnomusikologi vid Helsingfors universitet och har gjort en lång karriär inom musik och radio. Han är ingen förespråkare för piratkopiering men han önskar att det skulle ställas högre krav på forskningen om dess inverkan och har en hel invändningar mot Tera Consultants rapport, som granskar femårsperioden 2004–2008.

Till exempel hävdar rapporten att italienarna använde 1,7 miljarder euro på audiovisuella produkter år 2008 och att efterfrågan på dessa minskade med 15 procent på fem år. I en tabell står det ändå att försäljningen var 3,98 miljarder och att minskningen från 2004 var 10 procent. Slutligen står det i en fotnot att minskningen på de lokala marknaderna varit 41 procent sedan 2004. Gronow konstaterar att minskningen inte samtidigt kan vara 10, 15 och 41 procent och att siffrorna är svåra att granska då endast ett annat konsultbolag anges som källa. Han har kontaktat Tera Consultants och bett om en förklaring men inte fått något svar.

Det mest centrala i Tera Consultants forskning har ansetts vara beskrivningen av den inverkan nätpiratismen har på sysselsättningen. År 2008 försvann 185 000 arbetsplatser inom den europeiska kreativa industrin och siffran stiger till 1,2 miljoner fram till 2015 om det inte sker ”betydande förändringar” i EU-politiken, skriver forskarna.

– När jag gick igenom rapporten visade det sig att man använde en teoretisk kalkyl för att räkna ut det här. Logiken var att om det kostar en viss summa att producera en miljon skivor och försäljningen minskar med tio procent så minskar sysselsättningen i motsvarande grad. Men det är häpnadsväckande att forskarna inte brytt sig om att analysera hur sysselsättningen i verkligheten utvecklades åren 2004–2008. Det har skett stora förändringar inom musik- och filmbranschen oberoende av piratismen, inte minst på grund av övergången från fysiska skivor till datafiler. Då är det naturligt att vissa försäljningskanaler försvinner och nya växer fram.

Tera Consultants rapport har redan ett par år på nacken men enligt Gronow belyser den de problem som ofta karakteriserar forskningen kring nätpiratism och upphovsrättsfrågor.

– Det bekymrar mig att det inte ställs större krav på forskningen. Uppdragsgivarna verkar tänka att forskningen är bra så länge den stöder deras argument. Intresseorganisationerna inom musik och film vädjar stundom till empiriska och stundom till moraliska argument. Det känns som att spela med mina barnbarn, då jag håller på att vinna hittar de på nya regler.

En nyttig fiende

Gronow säger att det i alla tider hört till musik- och filmindustrins strategi att ha en yttre fiende. Först ansåg man att skivorna som spelades på radio var ett allvarligt hot för industrin, senare att möjligheten att banda program hemma med bandspelare skulle få försäljningen att dala. Nu står nätpiratismen i tur och Gronow drar sig inte för att kalla nätpiraterna en ”nyttig fiende”.

– Man kan alltid hänvisa till piratismen för att få igenom förändringar eller godkännande av åtgärder. Till exempel då musikbolagen Universal och EMI gick ihop och skulle få en marknadsandel på ungefär 40 procent väcktes oro för att de skulle få en alltför dominerande ställning. Då sade Universal att man inte får något monopol på grund av piraterna. Att de behövde vara tillräckligt starka för att stå emot piratkopieringen. Min personliga årsikt är att piratkopieringen visst har skadat industrin men att den även har haft positiva verkningar.

Till dessa hör, enligt Gronow, bland annat att utbyggnaden av bredband försnabbats på grund av konsumenternas intresse för snabba internetförbindelser. Det  har sin tur gjort det möjligt att bygga upp lagliga kanaler för uthyrning av filmer via nätet så som Netflix.

– Man vill inte ladda ner filmer med ett telefonmodem, konstaterar han.

Den här diskussionen aktualiserar igen behovet av tillförlitlig forskning för att kunna bedöma piratismens påverkan ur olika perspektiv. Inte minst då man tar fram handelsavtal mot piratismen, som ACTA-avtalet som enligt kritikerna kraftigt kan påverka användningen av internet, borde beslutsfattarna ha tillgång till så hårda fakta som möjligt istället för eventuellt vinklade uppskattningar.

Trots att nätpiratism och annan olaglig verksamhet är svår att forska i, säger Gronow att det inte alls är omöjligt.

– Det finns flera kriminologiska metoder som skulle fungera. Jag hoppas att till exempel Undervisnings- och kulturministeriet skulle initiera kritisk och oberoende forskning. Hittills har det i Finland mest forskats i hur många kopior som görs, inte vad den ekonomiska betydelsen på riktigt är. Det görs nämligen en massa kopior som inte är olagliga, till exempel har konsumenterna rätt att göra personliga kopior av sina cd-skivor. Om man bara ser till antalet gjorda kopior får man imponerande siffror som ändå inte beskriver det ekonomiska bortfallet. Enligt upphovsrättslagen ska det betalas ersättning för ekonomisk förlust men för kopior som inte ger ekonomisk skada betalas ingen ersättning.

Varför har det gjorts så lite oberoende forskning om det här?

– Man är rädd för att det ska visa sig att den ekonomiska betydelsen inte är så stor. Att det till exempel inte ska finnas några motiv för kompensationsavgiften, den så kallade ”kasettavgiften”.

text & foto Oskar Skogberg

Pekka Gronow bloggar om musik och upphovsrättsfrågor på bloggen pekkahtgronow.blogspot.fi/.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.