Festen som spårade ur

 

I Party for Freedom tråcklar Oreet Ashery ihop ett hejdlöst surrealistiskt kollage av symboliska representationer, frigörelse, subkulturer, avantgarde, body art och esoteriska sekter till en massiv, mångbottnad och förvirrande upplevelse – att rekommendera för den som vill låta sig svepas med och se vad som händer, skriver Emma Rönnholm.

Den i London verksamma, interdisciplinära bildkonstnären Oreet Asherys och den klassiska dirigenten/kompositören Timo-Juhani Kyllönens vägar korsades på Koneen Säätiös Saari-residens förra året. Det resulteradde i ett genreöverskridande samarbete, där Kyllönen komponerade musiken för Asherys nya videoverk. I veckan sammanfördes Helsingforspubliken med performancevideon till ackompanjemang av levande musik på Galleri Hippolyte – ett sällan skådat bombardemang av performativ videokonst.

Party for freedom är ett en timme och tre minuter långt videoverk på tre projektionsdukar. Materialet består till största delen av filmad performance, med inklippta nyhetscitat och videoeffekter. För originalmusiken står förutom Kyllönen, också queerpunkbandet Woolf, Chyskyyrai och Miles Coote. Helheten är gestaltad som en playlist, med tio kapitel på två till tolv minuter var. Dessutom ingår dokumentationer av senare performance inför publik, där aktörerna agerat med videon i bakgrunden. Det blir en visuell dialog inom verket, där samma video kan synas både självständigt och som del av en andra performance. Namnet Party for Freedom har lånats av det holländska extremhögerpartiet, men tolkas mångbottnat. Referenser till extremhögern i Nederländerna och annanstans återkommer visserligen regelbundet, men det är inget rätlinjigt narrativ det handlar om. Ashery tråcklar ihop ett hejdlöst surrealistiskt kollage av symboliska representationer, av frigörelse, subkulturer, avantgarde, body art och esoteriska sekter, bland andra.

 

Nakenhetens politik

Den tydligaste röda tråden är nudismen. Om inte för annat så för att aktörerna hela tiden är nakna. Nudismens historia gås igenom, både i den sista låten på videolistan och som utställd text i galleriets mindre rum. Även videons grupp av unga aktörer verkar vara i färd med att skapa sin egen, normbefriade verklighet. Här lyser verkets bakgrund igenom på ett intressant sätt. Ashery arbetade fram performancehelheten tillsammans med ett dussintal aktörer under en intensiv workshop i en gammal kyrka på den engelska landsbygden. Intensiteten och isolationen känns i det färdiga materialet och ger det en vag stämning av inåtvänd fanatism. Typiskt för verket är kanske, att det är omöjligt att säga i vilken mån denna ironiska parallell mellan tema och form är avsiktlig.

Låt oss i det här skedet konstatera, att detta inte är någon lätt utställning. Inte bara för att verket är en timme långt, vilket galleribesökare sällan är förberedda på, det kör dessutom med en estetik som många instinktivt slår ifrån sig. Det är plötsliga ryck, plötsliga ljud, nakna människor som gör underliga saker och en logik som alltid halkar ur ens grepp. Ingen sperma i mixern visserligen, men nog många andra kroppsfunktioner och explicit surrealistisk hålligång. Den nakna kroppen som politiskt och konstnärligt verktyg är för all del ett relevant ämne, men för en orutinerad betraktare blir det lite tjockt med kroppslighet efter ett tag.

Med detta sagt, så är helheten skickligt uppbyggd. Å ena sidan överöses betraktaren av olika slags bild- och ljudmaterial, liksom för att avväpna henne från varje försök till rationell analys. Samtidigt bygger de varierande uttrycken upp en tydlig struktur och en intern logik. Kapitlen med sina nyckelord, som dessutom knyts ihop i det sista stycket, punkutbrotten som intro till varje nytt avsnitt och Kyllönens skräddarsydda musik, som fungerar som intuitiv följeslagare i de mest centrala delarna – allt detta gör den massiva helheten lättare att hantera.

Men trots att man på sätt och vis förstår, förstår man egentligen inte (eller är det tvärtom?). Kommunikationen verkar ofta ta en genväg förbi begripligheten, för att istället tala direkt till något undermedvetet plan. Det är en massiv, mångbottnad och förvirrande upplevelse. Att rekommendera för den, som vill låta sig svepas med och se vad som händer.

 

Emma Rönnholm

Oreet Ashery: Party for Freedom. Till 27.10. Galleria Hippolyte, Georgsgatan 8-10 (innergården). Verket börjar jämna timmar, med tre minuters förskjutning per timme.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *