Drömmen om tolerans grusas på San Fransiscos gator. Susanna Helkes prisbelönta dokumentär American Vagabond knyter ihop klass och sexualitet i gränszonen mellan urbant och ruralt, gammalt och nytt.
Filmen American Vagabond av regissören Susanna Helke öppnar med de glimrande ljusen från skyskraporna som tornar över San Fransisco. I USA är ”världens bögigaste stad”, som en av huvudpersonerna uttrycker det, fortfarande ett löfte om ett bättre liv för tusentals ungdomar utanför fickorna av tolerans i några av landets mera liberala storstäder.
Just här kilar American Vagabond in sin berättelse. Filmens huvudperson James har flytt till San Fransisco tillsammans med sin pojkvän Tyler från parets hemort, den lilla byhålan Chico. Men San Fransisco motsvarar inte drömmen om ett bögparadis.
– Jag stötte på James och Tyler som då var hemlösa i San Fransisco, de bodde i Golden Gate Park. De hade ett eget skrymsle under eukalyptusträden, berättar Susanna Helke som tidigare bland annat regisserat den Jussi-belönade filmen Joutilaat.
American Vagabond följer med James och Tylers berättelse i två parallella narrativ. Det hårda livet som hemlös i en amerikansk miljonstad varvas med drömska monologer där James knyter ihop skeendena med sin egen livshistoria.
När James var 16 år fick hans far veta att han var homosexuell. Fadern slet ut James ur hans rum och skrek åt honom att be sina sista böner. Efter det lämnade James hemmet första gången. Andra gången blev när han träffade Tyler och de begav sig mot sina drömmars stad.
Stora löften
Helke fick idéen till filmen när hon bodde i USA tillsammans med sin flickvän mellan 2006 och 2010.
– Jag stötte på en tidningsartikel som berättade att 20-40 procent av alla hemlösa ungdomar i storstäder tillhör någon sexuell minoritet. Överlag finns det miljoner hemlösa ungdomar i USA, fenomenet är epidemiskt.
Men den sexualpolitiska aspekten i statistiken syns inte utanför forskningen.
– Fenomenet är dolt. Ingen går omkring med en neonskylt i pannan som säger att ”jag är bög”.
Helke ville med American Vagabond komma åt det motstridiga avvecklandet av den amerikanska heteronormativiteten. Genom massmedia har den mycket verkliga geografiska konturen mellan stad och landsbygd hamnat i bakgrunden. Många som kommer ut ur skåpet på små orter möts av en helt annan värld än den de ser i medierna.
– Ungdomar i USA kommer ut ur skåpet då de genom medierna får ett intryck av att landet är liberalare än deras hemort. Det skapar konflikter med familjen. De blir utslängda i en massiv skala. Många lämnar sin hemort efter det.
Sexualitet och klass
Ungdomarna som vallfärdar till storstäderna hamnar i kläm mellan det liberala Amerikas högtravande ideal och det amerikanska klassamhällets krassa verklighet. Den tolerans och gemenskap de hoppas hitta existerar endast som abstrakt princip.
Till exempel San Fransisco är en av USA:s mest gentrifierade städer, där priset på ett nytt hyreskontrakt för ett rum i stadsdelar som tidigare ansågs billiga nu närmar sig 2 500 dollar om månaden. I den berömda bögstadsdelen Castro tigger homosexuella ungdomar på torget som namngetts efter den homosexuella borgmästaren Harvey Milk, medan rika överklassmän nonchalant passerar förbi. I en sådan miljö går inte sexualitet att begripa utan klass.
– Det är en farlig illusion som ofta drabbar minoriteter, en tragedi som återkommer i historien. När en viss andel når medelklasstatus så försvinner solidariteten. Man vill inte minnas sitt förflutna, säger Helke.
Temat är inte unikt för American Vagabond. När Helkes film förra vintern visades på dokumentärfestivalen Docpoint fick hon mail av en gammal vän.
– Hon skickade en artikel där tidningen Keski-Uusimaa beskrev hur homoungdomar omhändertas av barnskyddet efter att de hamnat i konflikt med familjen.
Helke säger att många homosexuella i Finland lever under samma illusion som i San Fransisco. Atmosfären i storstädernas fickor av gemenskap och tolerans projiceras på hela samhället.
– Man tror att bara för att det går bra för en viss medelklassgrupp som bor i Helsingfors så går det bra för alla.
Prisad och belönad
Under höstens lopp har American Vagabond samlat nomineringar och priser på två kontinenter. Filmen nominerades bland annat till bästa dokumentär på Nordiska Panorama Festivalen 2013 och belönades av juryn på Chicagos internationella filmfestival.
Det är lätt att förstå den uppskattande atmosfären kring filmen. I American Vagabond möts ett fängslande konstnärligt uttryck med en stark och klarsynt samhällsskildring. Musiken till filmen komponerades av Samuli Kosminen, medlem i det isländska bandet múm. Scenerna är valda med omsorg och Helke har lyckats komma väldigt nära huvudpersonen James som ohämmat delade med sig av sin historia till kameran.
– James blev som en familjemedlem till slut. I bästa fall gör kameran varje stund mera intensiv. Människor ändras när de föreställer sig i en film, berättar Helke.
James har ändå inte kunnat följa med på filmturnén, eftersom han dömts för pedofili. Föräldrarna till en två år yngre älskare polisanmälde honom efter att de fick veta att deras son är homosexuell. Nu kan James för resten av livet vara bunden av de drakoniska amerikanska sexualbrottslagarna som bland annat förbjuder honom att vistas i offentliga parker.
Åtalet har fört James tillbaka till hemorten Chico. American Vagabond visar hur han först finner en fristad hos sin farmor och slutligen återträffar sina föräldrar. Även pappan ställer till slut upp och deltar i en scen. Men trots det leder inte filmen till någon lätt eller lycklig uppgörelse.
– James har fällts för brott två gånger nu. I Kalifornien får han 25 år fängelse ifall han fälls en tredje gång. Han är fortfarande hemlös och hans situation verkar gå mot det sämre. Det amerikanska samhället är som ur en roman av Victor Hugo.
Mikael Brunila
