1,1K

Alla behöver en bostad. Om man väljer hyres- eller ägarboende är däremot oftast en ekonomisk fråga. Osäkerheten är i allmänhet större om man bor på hyra.

– Många som ringer till vår telefontjänst är i verklig nöd. De kan desperat säga: ”Hej, jag måste få en lägenhet, vart ska jag flytta? Dom kommer att vräka mig på grund av de obetalda hyrorna”, berättar Pia Lohikoski som är organisations- och utbildningschef på Vuokralaiset ry (Hyresgästerna rf).

Den lilla intresseorganisationen Vuokralaiset har inte i uppdrag att förmedla bostäder, istället ger de goda råd till exempel om en hyresvärd hotar med omedelbar vräkning.

– I en sådan situation försöker jag lugna ner den som ringt och förklarar att hyresvärden inte kan ta lagen i egna händer och slänga ut hyresgästen, däremot kan hyreskontraktet sägas upp. Innan man hamnar på gatan behövs ett officiellt vräkningsbeslut från tingsrätten som ofta dröjer några veckor.

Trots att vi i Finland har både lagstiftning och en etablerad kutym inom hyresbranschen är det vanligt att hyresgäster känner sig fel behandlade.

– Den vanligaste frågan vi får gäller om hyreshöjningen gjorts på rätt sätt. Ofta frågar de som ringer om summan verkligen kan vara så hög som hyresvärden meddelat, säger Lohikoski.

En del av svaret på den och många andra frågor finns i hyreskontraktet. Ofta står det i kontrakt som gjorts på den privata hyresmarknaden att hyran höjs årligen enligt det officiella levnadskostnadsindexet. Men omotiverade krav på hyreshöjningar är ändå vardagsmat. Lohikoski påminner om att hyreshöjningar som inte omnämns i kontraktet måste godkännas sex månader innan de kan träda i kraft. Det här sker i enlighet med den goda hyressed som organisationerna inom hyresbranschen skriftligen kommit överens om.

– Det är viktigt att komma ihåg att hyresvärden och hyresgästen tillsammans måste komma överens om alla sådana hyreshöjningar som inte nämns i kontraktet – det här sker via en förhandling vars resultat båda parter måste godkänna. Hyresvärden kan inte ensam diktera sådana här förhöjningar.

Om hyresgästen inte godkänner villkoren kan hyresvärden däremot säga upp kontraktet – men också då beaktas den normala uppsägningstiden. Och så är du tillbaka i bostadskön igen.

 

De flesta bor i eget

Låt oss ställa en vardagsekonomisk fråga som de flesta kan relatera till: bor du på hyra eller i egen bostad? (Väldigt många skulle väl tillägga: eller i bankens bostad.) Om man ser på läget i hela landet bor över 65 procent av invånarna i egen bostad. I huvudstadsregionen bor lika många på hyra som i egen bostad, allt detta enligt Statistikcentralens beräkningar.

Att en väldigt stor del, också av låg- och medelinkomstagarna, bor i egna bostäder hänger ihop med den höga hyresnivån, menar Pia Lohikoski. Väldigt många väljer att ta lån och så sakteligen betala av på det, så att säga till egen favör, istället för att betala en hög hyra till någon utomstående.

– Men för alla är det inte möjligt att förbinda sig till ett långvarigt lån. De vet kanske inte om de har jobb i framtiden eller så är de osäkra på om jobbet kommer att förbli på den nuvarande boningsorten, påpekar Lohikoski.

Hur bor du själv?

– Jag brukar säga att jag är torpare hos banken eller bankens hyresgäst.

Efter att ha bott i studentlägenhet och i stadens och fackets hyreslägenheter kom Pia Lohikoski med sin familj till ett vägskäl. Hon berättar att när det blev aktuellt att bilda familj så sökte de efter möjligheten att bo i egnahemshus på hyra. Men i huvudstadsregionen är det här en omöjlighet för de flesta: de få hus som finns är överdrivet fina och dyra.

– För oss blev det förmånligare att återvända till mina barndomstrakter, bygga ett eget hus och betala av på lånet till banken i 30 år. Vi betalar nu i löpande kostnader för egnahemshuset i Kervo detsamma som vi skulle betala i hyra för en trea i centrum av Helsingfors.

 

40 000 i bostadskö

Om du hör till de omkring 40 000 personer som står i huvudstadsregionens bostadskö, så är ditt utgångsläge svårast om du vill bo i Helsingfors med omkring 35 000 personer i den kommunala bostadskön. De som söker bostad står inte bara i den kommunala bostadskön utan också i de allmännyttiga ARA- och Sato-köerna. Det råder förstås också stor brist på billiga lägenheter på den privata marknaden, men exemplevis för personer med kreditanmärkningar är den kommunala bostaden det bästa alternativet.

Under intervjun med Pia Lohikoski kommer vi upprepade gånger in på frågan om bostadsproduktion. Att Lohikoski också har bred insyn i finländsk politik märks tydligt. För närvarande är hon ordförande för Vänsterförbundets fullmäktigegrupp i Kervo och viceordförande för Vänsterförbundets partidelegation.

– På grund av den ekonomiska situationen har det hänt väldigt lite på hyresbostadsfronten – det skulle ha behövts mera stimulansåtgärder. Samtidigt som en massa mänskor står utan hyresbostad har byggnadsarbetarna stått utan jobb. Det har byggts alldeles för lite hyresbostäder med tanke på behovet.

Lohikoski drar för jämförelsens skull en parallell till hur annorlunda politikerna tänkte under den förra krisen på 1990-talet, då det i Helsingfors byggdes hela nya bostadsområden, så som Nordsjö.

– Då satsade man verkligen på byggande och lyckades också förkorta bostadsköerna i Helsingfors.

Hon påminner om bakgrunden till dagens skriande bostadsbrist.

– När hyresmarknaden på 1990-talet förändrades så att hyrornas övre nivå inte längre reglerades var syftet så att säga att komma åt bostadsbristen. Så blev ju inte, istället steg priserna till skyarna.

 

Möjliga vägar framåt

När det blir tal om hur man kunde lösa de boendepolitiska knutarna i huvudstadregionen, med alltför få och dyra bostäder, har Lohikoski i egenskap av kommunalpolitiker klara tankar om vilka verktyg som kunde användas. Ett viktigt första steg skulle vara att investera offentliga medel i byggande.

– Jag är anhängare av en stark metropolförvaltning och tror att vi på lång sikt inte kan ha ett läge med en stor mängd låginkomsttagare i Helsingfors bostadskö. Istället måste vi planera mera förmånliga hyresbostäder i kranskommunerna och se till att trafikförbindelserna mellan Helsingfors, Esbo och Vanda fungerar bra.

En annan metod som kunde tas i bruk, åtminstone under en övergångsperiod, är en återgång till en reglerad hyresmarknad.

– På det sättet kunde man komma åt de ställvis oskäligt höga hyreshöjningarna, säger Pia Lohikoski.

 

Marcus Floman