Jussi Kivi: Atmosfäriskt fenomen – 22 ° cirkelformad halo ovanför cisternfundament, från serien Gårdar & teatraliska landskap, 2013.

I år har Helsingfors fotografibiennal tagit sig an våra ekologiska vanföreställningar. Fotografiska museet och många små gallerier bjuder på en överraskande och tankeväckande blandning civilisations-kritik av konstnärer från flera olika länder, skriver Emma Rönnholm. 

Helsinki Photography Biennial har tagit över huvudstaden. Huvudevenemanget finns på fotografiska museet, men material finns också för en fotografisk gallerirunda. Då går rutten från galleri Hippolyte, till Galleri U, Helsingfors universitetsbibliotek och L3-magasinet på Busholmen. Temat i år är ”Ecological Fallacy”, ekologiska vanföreställningar. Målet är att med konstens hjälp påvisa många av de invanda tankefel vi och världens makthavare gör oss skyldiga till angående miljö och ekologi. Och ekologi är inte bara träd och buskar, utan i allt högre grad politik.

På Galleri Hippolyte finns Oliver Resslers videoverk ”Leave it in the ground”, som kunde fungera som intro till hela biennalens tema. Videon bärs upp av en berättarröst som guidar tittaren från idylliska landskap på Lofoten mot allt större och allt mera världsomspännande frågor. Stilen liknar ett politiskt manifest och det målar en dyster bild av hur oljan dragit ner oss alla i fördärvet. Kärnan i argumenteringen är att klimatförändringen är en politisk fråga, med politiska konsekvenser.

De andra verken i Hippolyte är lika civilisationskritiska, men några fler gemensamma nämnare får man leta efter. Braco Dimitrijevic möten mellan vilda djur och konst är till stilen snarare absurt karnevalistiska än politiskt slagfärdiga. En diaserie i ett hörn knäpper fram bilder av Tomislav Gotovacs anarkistiskt färgade 80-tals-performancer. Helheten är färgstark, men splittrad. Med mera utrymme kunde konstnärernas olika synvinklar ha kommit bättre till sin rätt.

De små separatutställningarna, som också är del av biennalen, andas lättare. Framför allt Tamas Dezsos fotografier i Galleria U vinner mycket på sin avskildhet. Dezso fokuserar på de tomrum som uppstått i många öststater efter kommunismens fall. Bilderna representerar en traditionell ”öststats-förfalls-romantik” men fungerar alldeles utmärkt inom den genren. Det är vackra, sorgmodiga och humana bilder. Pluspoäng också för fotografierna som täcker galleriets skyltfönster. De infogar på ett fint sätt fotografierna i stadsbilden och ger dessutom insidan av galleriet en intimare stämning.

 

Knepiga kopplingar

I L3-magasinen, på Busholmen, fortsätter oljefunderingarna. Mustarinda, som är en konstnärs- och forskarförening baserad i Hyrynsalmi, har satt ihop utställningshelheten ”Objects on Oil” som finns både på fotografiska museet och i L3.

Till helhetens starkaste verk hör Ars Fennica-belönade Jussi Kivis fotografier och kartor från en gammal oljehamn. Blandningen av romantiskt landskap och övergiven industriort är visuellt fascinerande och lämnar behagligt med rum för betraktaren. Konstnären, rap-artisten och poeten DXXXA D bidrar med en större, konsumtionskritisk, föremålsinstallation. ”Genomsnittlig kärlek” består av önskelistor på bröllopsgåvor och ett urval föremål från listorna, mödosamt ihopklistrade med plast och tejp. Också Nestori Syrjäläs underfundiga installationer leker med masskonsumtionens material.

På andra sidan väggen tar helheten”Ecological Fallacy” obemärkt vid. Jawad Al Malhis fotografier dokumenterar improviserade betongstrukturer i palestinska flyktingläger. Mitt bland betongstolparna finns Marja Helanders vinterlandskap, som begrundar samisk och finsk identitet, och tätt intill Yane Calovskis essäistiska kortfilm om nybyggen utan historia. En överraskande blandning, kunde man säga.

Biennalen introducerar många nya bekantskaper och en mångfald intressanta synvinklar och teman som man gärna skulle ha vidareutvecklat. Det är snarast kopplingarna verken emellan som lämnar en del att önska. Allting hänger ihop på ett teoretiskt plan, men för att få helheten att fungera också visuellt och intuitivt, hade en gedignare mediering eller en mera genomtänkt struktur varit på sin plats. Lyckligtvis är utställningspublikationens texter välskrivna och tankeväckande, men nog hade det varit snäppet bättre om fotografibiennalens fotografier förmått stå på egna ben.

 

Emma Rönnholm

 

Ecological Fallacy. Helsinki Photography Biennial 2014.
Finlands fotografiska museum,
till 27.4.
Fotogalleri Hippolyte, till 27.4.
Magasin L3 på Busholmen, till 13.4.
Galleri U (Ungerns kultur- och vetenskapscentrum) till 2.5.
Mera information om biennalens övriga evenemang: www.hpb.fi

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.