Michail Chodorkovskij var innan Pussy Riot Rysslands mest kända politiska fånge. Som ägare till oljebolaget Jukos var han med största sannolikhet Rysslands rikaste man, och en uttalad Putinkritiker. Detta ledde 2003 till att han greps och slängdes i fängelse, för att sedan släppas fri nästan tio år senare – passligt inför OS i Sotji, då president Vladimir Putin gärna ville visa världen en mjukare sida.

Flera böcker har sedan 2003 hunnit skrivas om och av Chodorkovskij, den senaste har i år kommit ut i finsk, men inte svensk, översättning. På finska heter den Uusia muistelmia kuolleesta talosta (nya memoarer från det döda huset), en något kreativ översättning av det ryska originalet Tjuremnye ljudi, ungefär ”folk i fängelset”, eller ”fängelsekunder”.

Chodorkovskij fortsätter den ryska traditionen med fängelselitteratur, och boken är i praktiken en serie korta beskrivningar av Chodorkovskijs olika medfångar och deras öden. Språket är rakt och kortfattat och målar effektivt upp konturerna av ”samhällets olycksbarn” i Ryssland. Den röda tråden i Chodorkovskijs knappt 80 sidor långa verk är hur enkla och utsatta människor på grund av olyckliga omständigheter tvingas begå brott, och sedan trampas ned av det brutala ryska rätts- och polisväsendet. Ofta är det fråga om personer som blivit haffade för smärre förseelser som får oproportionerligt hårda straff, eller utnyttjas av korrupta jurister och fängelsepersonal.

Som en studie av det ryska fängelsesystemet är boken halvintressant, men faller platt då Chodorkovskij inte bemödar sig att sätta in de personer och skeenden han beskriver i ett större sammanhang. Hans korta analys är att det ryska systemet är ruttet, men det är knappast någon större överraskning för läsaren.

Intressantare är däremot två tal Chodorkovskij hållit i samband med Ukrainakrisen, som bifogats till den finländska upplagan – där Chodorkovskij, i dag bosatt i Schweiz, fördömer Rysslands agerande och målar upp en mångkulturell och demokratisk framtid för Ukraina. Som modell använder han bland annat det tvåspråkiga Finland.

Den finska översättningen är utmärkt, men något annat väntar man sig inte heller av Rysslandsexperten och översättarveteranen Jukka Mallinen. Däremot är Mallinens efterord där han upphöjer Chodorkovskij till snarast Messiasliknande proportioner lite märkligt.

 

Janne Wass

 

Michail Chodorkovskij: Uusia muistelmia kuolleesta talosta.
Finsk översättning: Jukka Mallinen. Sammakko, 2014.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.