Det skavde i både livet och kroppen, där i småstaden i slutet av 1990-talet. Där stod vi – skolgårdens misfits – med indiepopbandet Belle & Sebastians lågmälda och politiska pop som en gemensam nämnare. Lite tidigare i år kom bandets grundare och sångare Stuart Murdochs långfilmsdebut God help the girl, som visades på Kärlek & Anarkifestivalens musikfilmsserie Sing Along With the Common People i veckan.
Den unga kvinnan Eve (Emily Browning) rymmer från den psykiatriska kliniken, där hon är intagen för depression och ätstörningar. Med blicken lyft mot himlen börjar hon i sann Belle & Sebastian-anda sjunga om sitt liv: målmedvetet tar hon sig mot den legendariska klubben Barrowland. Staden är Glasgow och Murdoch sticker inte under stolen med att han är förtjust i den. Jag vet inte hur många gånger höstlöv singlar ned i en park eller hur många stadsvyer i solnedgång som visas under filmens 111 minuter. Till slut blir det hela som en dålig reklamfilm i samma genre som visas på Norwegian Airlines flygningar.
På Barrowland träffar hon sin like – den nördiga, snälla och lojala gitaristen James (Olly Alexander) och en intensiv, häftig vänskap blommar upp. De ”klassiska” indiepopaccessoarerna serveras en efter en: de för stora glasögonen, hattarna, dufflarna, vintageklänningarna, vinylspelaren och inte att förglömma de enorma tekopparna. James ger gitarrlektioner åt Cassie (Hannah Murray) och snabbt bildar de en trio.
De bestämmer sig för starta ett band och ungefär två tredjedelar in i filmen förstår man att det är det som är filmens kärna. Vägen dit är kantad av diskussioner, kärlek med förvecklingar, trånande blickar, fniss, humörsvängningar, hålla handen, klädbyten och så sånger på det. Och visst är Eve talangfull, det ska medges. Och visst är den här tiden mellan tjugo och tjugofem, då livet ännu inte är lagt till rätta, magisk och livsavgörande i många unga människor liv, men här framställs det helt utan allvar och fördjupning.
God help the girl, vilket också är bandets namn, är en milt sagt ojämn film. Den förutsätter att tittaren har förkunskaper om 90-talets brittiska indiepopscen, samtidigt som det mörker, utanförskap och existentiella sökande som fanns i subkulturen – särskilt hos Belle & Sebastian – i filmen sjabblas bort. Nu framstår de tre trallande musketörerna som irriterande och bortskämda ungar som mest vimsar runt i livet. Skådespelarinsatserna lämnar en hel del övrigt att önska. Regin, ja hela produktionen verkar vara gjord med vänsterhanden och mest blir det hela som en alltför lång puttignuttig musikvideo utan finess.
Ylva Larsdotter
Stuart Murdoch: God help the girl. I rollerna bl.a. Emily Browning, Olly Alexander, Hannah Murray. Kärlek & Anarkifestivalen i Helsingfors.
