Sonja Mäkelä (Ny Tid 35/2014) är med all rätt bekymrad över det magra intresset för kulturdebatt, det är vi också. Under diskussionen Taidetta ymmärtämiseen (Konst för förståelse) som Viirus ordnade i samarbete med Helsingfors festspel 23.8 fanns imponerande expertis samlad: Ritva Mitchell, Imbi Paju, Eva Neklayeva, Erik Söderblom och moderator Janne Strang. Panelisterna representerar en diger erfarenhet, olika nationaliteter och framför allt djup inblick i kulturellt samarbete. Samtalet som berörde bland annat konstaktivism, marknadsekonomi, historisk belysning och framtidsoptimism skulle ha förtjänat långt fler diskussionsdeltagare.
Måhända har händelsen drunknat i huvudstadens pågående kulturutbud. Måhända är rubriksättningen och innehållet ointressant för den breda massan. Måhända har folk annat att göra. Men som initierare och medarrangör kan vi dock säga att vi marknadsförde diskussionen i alla tänkbara forum.
Däremot är det förvånande att Mäkelä i sin reflektion lyfter fram det europiska samarbetsprojektet Meeting the Odyssey som ett exempel på ”ryggdunk i en liten krets”. Själva avsikten med projektet är varken uteslutande eller elitistisk och rör sig över en mängd nationsgränser i ett för tillfället sårbart och turbulent Europa. 3 300 åskådare på 11 olika orter i Europa har upplevt årets två huvudföreställningar Memories for Life och Waiting for the Rain. Föreställningarna har spelats i såväl i metropoler som på tillfälligt uppbyggda utescener på landsbygden.
Detta gränsöverskridande upplägg, om något, är inte ett projekt för de redan frälsta utan skapas och utvecklas kontinuerligt av personer från 11 olika länder i och utanför Europa som modigt och nyfiket strävar till att möta omvärlden och medmänniskor oberoende av klasstillhörighet eller härkomst. Projektets sociala dimensioner finns formulerade i samtliga beskrivningar av Meeting the Odyssey. Det har gjorts intervjuer/samtal/möten med ett hundratal äldre personer och ungdomar vars berättelser sedan har förädlats och gestaltats konstärligt av utländska konstnärer. Samarbetsparterna har arrangerat konferenser, diskussioner, workshops och andra evenemang kring det tema som de valt att jobba med utgående från Odyssén.
Sammanlagt är hittills drygt 12 000 personer i Europa direkt berörda av projektet och ännu återstår tre år att förverkliga. Visst kunde man tänka sig att projektet borde nå ännu fler, men då hade projektet behövt satsa mer pengar på marknadsföring än på konstnärligt innehåll. Vi har valt att arbeta långsiktigt genom att satsa på konstnärernas förmåga att reflektera över vårt Europa idag och via projektet ge dem inspiration och fakta och ett internationellt nätverk att använda i framtiden.
Deltagarantalet under diskussionen Taidetta ymmärtämiseen må vara nedslående men avgör nödvändigtvis inte dess betydelse, framför allt inte om det leder till vidare offentlig diskussion. Huvudsaken är som konstaterades att konsten och konstnärerna artikulerar såväl politiska som sociala frågeställningar ur den position som konstnärskapet erbjuder och att vi fortsätter arbeta för mer kulturellt samarbete med öppenhet och respekt. Världen brinner, konsten har mycket att ta fasta på.
Maria Lundström,
är konstnärlig ledare på Viirus, regissör för Memories for Life
Matilda Sundström,
är administrativ ledare på Viirus, projektledare för Meeting the Odyssey
