Unga människor på livets tuffa arena

av Carita Nyström

I Paul Olins och Harriet Abrahamssons viktiga ungdomssatsning Hamlet sade det vackrare presenteras smärtfyllda erfarenheter som ett färgsprakande cirkusäventyr, med de blodiga realiteterna som besk bottensats.

Hur det står till i dagens värld torde vi alla veta, att alltför många barn i världen och i vårt land far illa, både fysiskt och psykiskt. Men vi värjer oss, vill inte se? Harriet Abrahamsson och Paul Olin ger med sin pjäs Hamlet sade det vackrare några unga människors situation synlighet och oss en angelägen påminnelse om realiteterna. Den säger: vänd inte bort blicken – se! Pjäsen hade premiär i Wasa Teaters gårdsbyggnad Magasinet och åker nu på turné i skolor runtom i Österbotten.

Tyngd åt pjäsen ger det faktum att den arbetats fram efter samtal och dramaövningar med elever på Lagmansgården, skolhemmet i Pedersöre. Pjäsens story är fiktiv, men de omhändertagna elevernas erfarenheter finns ändå med i uppsättningen. Man har arbetat enligt ”devising”-metoden, som framför allt Ariane Mnoushkine och Theatre du Soleil tillämpat i sina epokgörande uppsättningar. Mnoushkine har också betonat att det är viktigt att åskådaren blir konkret välkomnad in i föreställningen. Det blev vi på Wasa Teater, då föreställningens cirkusdirektör (Carl Alm) med smort munläder avhämtade oss i teaterfoajén och ledde oss till gårdsmagasinets scen.

Hamlet sade det vackrare är ingen socialrealistisk historia, utan Olin och Abrahamsson presenterar problematiken i metaforisk form som ett cirkusäventyr, ett färgrikt spektakel med de blodiga realiteterna som besk bottensats. Tre ”vilsna själar”, unga människor som omhändertagits och placerats på institution, kastas fram ur det stora lyckohjulet. Under cirkusdirektörens ordrika svada rullas deras respektive livssituationer upp: Mackes föräldrar dricker och slåss, Katarina utnyttjas sexuellt av sin styvfar och skär sig därför, medan den ryska ynglingen Volodja har förlorat sina närmaste och är vilsen i sitt nya liv som flykting i Finland. Cirkuskonster med lindansare, akrobater och dansande björnar interfolierar och fungerar som metaforer för de ungas livsproblem.

Även om storyn inte har något ”lyckligt” slut låter Olin och Abrahamsson lite ljus och hopp skymta fram mot pjäsförloppets slut. Allt är inte nattsvart. Och var kommer Hamlet in i storyn? Hans livsdilemma ”att vara eller inte vara”, vävs organiskt in i pjäsens förlopp och vi påminns om det lika odödliga citatet ”all the world’s a stage and men and women merely actors”. 

Det är verkligen en tour de force av alla medverkande att få så mycket liv, så mycket teater, så mycket cirkus att rymmas på magasinets lilla scen. Själva utrymmet gör att vi får allt inpå livet. Hamlet sade det vackrare är en angelägen och mörk, men paradoxalt nog livsbejakande föreställning med genomgående starka rollprestationer. De snabba roll- och dräktbytena, fullt synliga för oss åskådare liknar närmast trollerikonst. Och de fem skådespelarna behärskar till synes mödolöst sina multipla roller.

Nina Silfverbergs och Jeremy Crotts scenografi ger en visuellt tilltalande illusion av cirkustält och Silfverbergs dräkter är färgsprakande fantasifulla. Maskerna och sminkningen underbygger cirkusillusionen. Världen är en scen!

När pjäsen nu ger sig ut på turné i skolor hoppas jag på stort utrymme för diskussioner, inte bara efter föreställningen utan också i skolvardagen efteråt.

Carita Nyström
Foto: Frank A. Unger

Hamlet sade det vackrare av Harriet Abrahamsson och Paul Olin efter samtal och dramaövningar med elever på Lagmansgården. Regi: Paul Olin. I rollerna: Carl Alm, Pehr Ehrström, Jakob Johansson, Malin Olkkola. Scenografi: Nina Silfverberg och Jeremy Crotts. Kostymdesign: Nina Silfverberg. Demonmasker: Sonja Backlund. Musik- och ljudplanering: Stefan Backas. Maskplanering: Anna Vesterback. Ljusdesign: Michael Eriksson. Ljus- och ljudtekniker: Alexander Nyberg.

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.