I år är det den finska animationsfilmens 100-årsjubileum, vilket har uppmärksammats genom en rad händelser, såsom utgivningen av Tuula Leinonens bok 100 vuotta suomalaista animaatiota. Leinonen har sammanställt en gedigen och rikligt illustrerad historik över Finlands animationshistoria, utgiven på Aaltos universitetsförlag.
1914 är alltså årtalet då skapandet av animationsfilmer inleds i landet, men tyvärr finns det inte några tidiga verk bevarade. I början gjordes filmerna av enskilda illustratrörer, och den som utmärker sig mest bland dem är konstnären Eric Vasström. En annan pionjär i Finland var Ola Fogelberg, som på 20-talet gjorde korta tecknade filmer om figuren Pekka Puupää. Trots att det inte finns några filmer bevarade av Vasström, Fogelberg eller de andra tidiga illustratörerna ger deras övriga illustrationer en uppfattning om hur filmerna såg ut.
Den första finländska animationsfilm som är bevarad i sin helhet är Hjalmar Löfvings Muutama metri tuulta ja sadetta (Några meter vind och regn, 1932). Filmen restaurerades av Finlands filmarkiv 1975, och består av 76 meter 35 millimeters film. Handlingen består i att regn och stark vind drabbar en stad. Tidningar virvlar omkring och parpalyer rycks ur händerna. Löfving var en oerhört produktiv tecknare, vilket såklart var en gynnsam egenskap hos en animatör. Han debuterade som bildkonstnär 1916, och började under 20-talet med animationer. Det rörde sig mest om reklamfilmer, och största delen av hans produktion kom till under 30-talet. Muutama metri tuulta ja sadetta är hans enda förverkligade och bevarade animation som inte är ett reklamuppdrag.
Med tevens utbredning blev animationen en del av vardagen för många barn, och på 60-talet blev cut out-tekniken mycket populär. De kändaste animationerna som använder den tekniken är Heikki Prepulas Kössi Kenguru (Kängurun Kössi) och Heikki Partanens Käytöskukka. Leinonen talar om en finländsk guldålder från tidigt 60-tal och ett par decennier framåt. I illustrationerna i boken ser man en utbredd användning av stora färgblock och olika geometriska former, och enligt Leinonen finns det många likheter mellan estetiken i cut out-animationerna och 60-talets finska design i övrigt.
Animationens historia i världen
Redan under tidigt 1800-tal uppfanns olika prylar för att skapa illusion av rörelse, som zoetropen och senare blädderboken. Den första som projicerade bildserier på en skärm var den franske uppfinnaren Charles-Èmile Reynaud, som 1888 uppfann en så kallad Théâtre Optique. På denna apparat uppvisade han 1892 världens första projicerade animation, Pauvre Pierrot (Stackars Pierrot). Bilderna fotograferades inte utan målades direkt på den transparanta hinnan, vilket gjorde att den kunde visas i färg. En gul måne lyser på en djupblå himmel ovanför Pierrotfiguren, och han står bland gröna växter och bruna husväggar. Filmen är femton minuter lång och innehåller 500 individuella målningar, och den sågs av hundratusentals människor.
Animationsfilmens amerikanska historia inleds år 1900 då James Stuart Blackton i stumfilmen Enchanted Drawings (Förtrollade teckningar) inkluderar en animerad sekvens. Detta är också första gången i världen som det görs animation i filmformat. 1906 gjorde Blackton den första helt animerade filmen: Humorous Phases of Funny Faces (Humoristiska faser av lustiga grimaser). I den använder han flera tekniker: stop motion, cut out och handritad animation.
För nästa milstolpe får vi återigen förflytta oss till Frankrike där karikatyrtecknaren Émile Cohl 1908 gjorde den två minuter långa filmen Fanstasmagorie. Varje ruta tecknades på papper, vilket gör den till den första tecknade filmen. Cohl var inspirerad av Blackton som genast blev mycket känd i Frankrike, och precis som han fotograferade Cohl teckningarna på negativ film, med effekten att teckningarna i svart på vitt papper i filmen ser ut som krita på en svart tavla.
Fredrik Österblom
Bild: Eric Vasström
Tuula Leinonen: 100 vuotta suomalaista animaatiota, Aalto-yliopiston julkaisusarja, 2014.
