Krokodilen Voronin backar inte

av Ny Tid

Moldavien slits mellan öst och väst, och situationen underlättas inte av det ytterst jämna parlamentsvalet förra veckan. Kommunistpartiet hoppas få plats vid bordet i regeringsförhandlingarna – det enda kommunistparti som lett ett europeiskt land under 2000-talet. Ny Tid har träffat partiets ledare, och Moldaviens ex-president Vladimir Voronin, som gillar krokodiler och anser att fri rörlighet är strunt.

Parlamentsvalet i Moldavien förra veckoslutet bäddade för en tid av intensiv kohandel för att bilda regering. Det lilla landet som ligger mellan Ukraina och EU-staten Rumänien har varit i hetluften under det gångna året på grund av östs och västs intressebevakning i regionen. Moldavien har bakom sig ett långt kommuniststyre, men de senaste åren har landet styrts av liberala, EU-vänliga partier.

Inför valet såg det mer eller mindre ut som dött lopp mellan en lös koalition av liberala partier – Liberala demokratiska partiet, Demokratiska partiet och Liberala partiet, samt de två yttervänsterpartierna Socialistpartiet och Kommunistpartiet. Då de allra flesta rösterna var räknade då denna tidning gick i tryck såg det ut som om den EU-vänliga koalitionen skulle ha utgått med en liten seger, och fått 44 procent av rösterna, mot de socialistiska partiernas 39 procent. Detta skulle i och med Moldaviens parlamentssystem ge de EU-vänliga krafterna en mycket snäv majoritet i parlamentet, men samarbetet mellan de tre partierna har varit instabilt och regeringsförhandlingarna kan bli knepiga. Det är alltså inte uteslutet att det blir en regering bestående av de Rysslandsvänliga socialisterna och kommunisterna – det tidigare dominerande partiet. Överraskande nog verkade ännu i början av veckan, då närmare 90 procent av rösterna var räknade, socialisterna bli största parti, och ett samarbete mellan socialisterna och kommunisterna kan bli knepigt, eftersom de inte står på speciellt god fot med varandra. Kommunisterna är mer nationalistiskt inriktade, och ses i dag av många som något av en relik från forna tider, ett seniorparti. Inför valet träffade Ny Tid kommunistpartiets ledare, och landets förre president Vladimir Voronin, som inte håller med om den bilden av partiet.

– Det är inte sant längre! Vi förlitar oss på alla åldersgrupper och samarbetar med dem alla, speciellt med pensionärer, eftersom det är de som lider mest på grund av våra nuvarande politiska ledare. Vi är mycket nöjda över att också unga förstår och accepterar oss, och kommer till alla våra möten. Vi är inte mer intresserade av att arbeta med någon specifik grupp än någon annan.

Är inte det lite motsägelsefullt? Den sittande regeringen gav ju unga möjlighet att resa visumfritt i Europa, och den framgången har de ridit på i valkampanjen.

– Det är en framgång som, ursäkta mig, endast uppskattas av unga kvinnor. De är tacksamma för att de snabbt kan resa utomlands om deras utländska män inte är pålitliga och kräver för mycket före bröllopsnatten. Vad behöver vi resa i Europa för? Vill vi vara betjänter i Europa? Vilken annan orsak finns det för att resa?

Under sin presidentperiod 2001-2009 kommenterade Vladimir Voronin diskussionen kring fri rörlighet I Europa med uttalandet ”Vi behöver inte åka till Europa. Vi behöver hämta Europa till oss”, och han står fast vid utsagan än i dag.


Evig ordförande

Moldavien är det enda land i Europa som haft en kommunistisk regering under 2000-talet, efter att kommunisterna med knapp marginal vann parlamentsvalet 2001. Voronin har lett kommunisterna sedan 1993, och enligt landets politiska system är det parlamentet som väljer president – vilket alltså ledde till att Voronin blev icke-folkvald president 2001, tills han avgick efter förtida parlamentsval 2009, då de tre EU-vänliga partierna tog en snäv seger. Före valet 2014 sade Voronin att han inte har några planer på att avgå från ordförandeposten, även om han blir vald till president igen.

– Nej, nej. Kommunistpartiet är basen för all min aktivitet, som jag byggt på alla dessa år. Hur skulle jag kunna sluta? Kommunistpartiet har 40 000 medlemmar, hur skulle jag kunna lämna dem?

– Det finns statliga institutioner, det finns elektoratet, det finns grundlagsdomstolen – de kan alla sanktionera presidenten om han inte sköter sitt jobb som han ska.


Transnistriska knuten

På gränsen mellan Moldavien och Ukraina ligger den lilla utbrytarstaten Transnistrien, som utropade självständighet då Moldavien utträdde ur Sovjetunionen 1990. Transnistriens officiella status är oklar. Moldavien ser området som en moldavisk autonom republik, men Transnistrien hävdar självständighet, stött av Ryssland, på samma sätt som till exempel Sydossetien eller Abchasien. På grund av den ryska truppnärvaron i Transnistrien ser Europeiska människorättsdomstolen Transnistrien som helt eller delvis under rysk kontroll.

2003 lade Ryssland fram det så kallade Kozakmemorandumet, som skulle ha införlivat Transnistrien med Moldavien, men gett regionen grundlagsenliga specialrättigheter. Vidare skulle planen ha gett ryska trupper tillstånd att agera på vad som I praktiken skulle ha blivit moldaviskt territorium fram till 2020. På dessa grunder förkastade dåvarande presidenten Voronin planen, vilket han säger att han inte ångrar.

– Jag gillade inte texten. Speciellt en viss del av texten: en del som uppenbarade sig över en natt. Vi hade arbetat på dokumentet i över fyra månader, filat på varje ord, varje kommatecken, varje mening, och jag kan garantera dig att den biten av texten inte fanns där. Det var ett historiskt dokument, ett mycket viktigt dokument, eftersom en återförening av landet är mycket viktig för oss. Och i sista valetet dök det upp något i texten som gjorde att jag inte kunde skriva under. Jag har här Moldaviens konstitution, som jag lagt min hand på och svurit presidenteden två gånger. Jag svor, och jag kunde inte ignorera det.

Det stora problemet, enligt Voronin, var att det skulle ha varit grundlagsvidrigt att tillåta ryska trupper på moldavisk mark.

Och den delen av texten uppstod ur tomma intet?

– Ja, ur tomma intet, en kväll klockan 23:00.

Men i memorandumet skulle tidsfristen för den ryska närvaron I Moldavien ha varit 20 år, och 20 år har nu snart gått. Om ni hade skrivit på, hade de ryska soldaterna snart varit borta – nu kommer de aldrig att åka.

– Varför skulle jag ha skrivit under det? Se på vad som händer i Guantanamo Bay! Fidel Castro är en sann revolutionär ledare och amerikanerna är fortfarande där. Men de betalar också stora summor till Kubas regering i arrende, för resurser, och så vidare. I fallet med Kozakmemorandumet hade ryssarna varit här i 20 år utan att betala oss någonting alls.


Vad skulle Putin ha sagt?

Voronin säger att även om han hade skrivit under, hade kritikerna genast tagit frågan till grundlagsdomstolen.

– Vad hade jag gjort när Vladimir Putin skulle ha ringt mig och frågat: ”Hej, har du aldrig läst ditt lands grundlag? Vad är det för fel på dig? Varför berättade du inte om det här tillägget i memorandumet, att ditt lands grundlag inte respekteras”? Föreställ dig vilken situation jag var i! Han kom hit med all respekt, med all vilja att lösa problemet, och så skulle han ha sett mig som en man som bara driver med strömmen. Det var inte rätt och riktigt.

Men ser du en lösning på problemet i framtiden?

– Ja! Vi har tagit till konkreta åtgärder för att lösa konflikten. Vi ger alla i regionen rätt att studera varhelst han eller hon vill inom det moldaviska territoriet. Det samma gäller hälsovård: alla i Transnistrien med hälsoproblem har full rätt att få vård varsomhelst i Moldavien.

I själva verket är situationen i Transnistrien inte närmare en lösning i dag än den var för tio år sedan. 2005 beslöt Moldavien ensidigt att införliva Transnistrien som en del av Moldavien utan att förhandla med transnistriska myndigheter. Beslutet har inga egentliga följder, eftersom Transnistrien ignorerat det. Förhandlingar inleddes 2011 mellan OSSE, EU, Ryssland, Transnistrien, Ukraina, Moldavien och USA, utan resultat. Alla FN-medlemmar anser att Transnistrien är en del av Moldavien, men efter att Ryssland annekterade Krim i våras, har också Transnistriens regeringen ansökt om att få bli en del av Ryssland.


Fidel och krokodilen

Gällande de kommande regeringsförhandlingarna i Moldavien, och frågan om vem som blir landets nästa president, är alltså de internationella relationerna utomordentligt viktiga. Liberala partiets ordförande Vlad Filat har i intervjuer sagt att han är god vän med Georgiens före detta president Mikheil Saakasjvili och Polens ex-premiärminister Donald Tusk.

– Det finns ingen som inte skulle svara i telefonen om jag ringer, säger Voronin.

– Min dotter gifte sig en gång i Baku. Vi hade ett mycket bra offentligt besök där. Och när vi skrev på det där samarbetsavtalet [med EU i juni 2014], landade och lyfte flygplanen 24 timmar i dygnet. Alla sorts ledare från hela världen besökte det här kontoret. Alla nuvarande och tidigare presidenter i Albanien, Serbien, och så vidare. Jag hade i tiderna nära kontakt med Aleksander Kwasniewski [Polens ex-president]. Alldeles nyligen ville Lukasjenko [Aleksandr, Vitrysslands president] ha ett möte med alla presidenter i området, och jag vägrade komma, så han avbokade hela mötet. Men när han till sist höll mötet, talade han under största delen av tiden om mig.

Kan ni ännu berätta om krokodilen ni har på ert bord?

– Jag fick den här krokodilen av Fidel Castro, från Kuba. Det är en riktig krokodil, inte av plast! Den var ett och ett halvt år gammal då den dödades. Den hade tidigare alla sina tänder i behåll, men alla gäster satte fingrarna i hans mun, så de har brutits loss. Jag har honom med munnen mot dörren. Det viktiga är att krokodilen är det enda djur i världen som aldrig backar.

Jag minns att ni erbjöd Vladimir Putin en krokodil av kristall en gång.

– Ja! Och jag sade till honom att det är det enda djur i världen som aldrig backar … sanningen är att krokodilen aldrig backar därför att den inte kan. Dess svans tillåter det inte.

Octavian Balea
Översättning och bearbetning Janne Wass

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.