I början av januari dödades 2 000 personer i Nigeria i en massaker utförd av Boko Haram. Ilskan gror bland landets befolkning över omvärldens tystnad, och över den egna korrumperade regeringens handfallenhet.
Samtidigt som världsledare samlades i Paris för att hedra de 17 personer som dödades i attacken mot satirtidskriften Charlie Hebdo, sprängde två unga flickor upp sig själva och tiotals andra personer i en mobiltelefonaffär i Abuja i Nigeria. Attacken kom veckan efter en gigantisk massaker i staden Baga i den nordöstra delen av landet. Dödsoffren var så många att räddningsarbetare helt enkelt tappade räkningen, men antalet döda uppskattades till kring 2 000 personer.
Gruppen som utförde massakern var Boko Haram, en radikal islamistisk grupp som under de senaste fem åren trappat upp våldet i Nigeria, och som liksom Islamiska Staten i Irak och Syrien också utropat ett kalifat, med ledaren Abubakar Shekau som kalif. Många kanske minns Boko Haram från förra årets kidnappning av 273 skolflickor. Händelsen fick bred internationell genomslagskraft, och sociala medier fylldes av hashtaggen #BringBackOurGirls. Men i och med IS framryckningar och blodiga attentat i Syrien och Irak skiftade det internationella fokuset, och Boko Haram föll åter i glömska.
Trots uppbackning från internationella styrkor har Nigerias regering visat sig vara maktlös mot Boko Haram, och många nigerianer är besvikna på vad de ser som en lam reaktion från det internationella samfundet. För den katolska ärkebiskopen Ignatius Kaigama blev kontrasten allt för tydlig då över 40 världsledare uppmärksammade terroristdådet i Paris.
– Vi behöver mer av den andan. Inte bara när en attack sker i Frankrike, utan också då den sker i Nigeria, i Niger i Kamerun, sade Kaigama till BBC.
– Vi måste mobilisera våra internationella resurser och konfrontera dem som orsakar sådan sorg för våra familjer.
Utplånad stad
Baga var en stad med tiotals tusen invånare, som länge stått pall för Boko Harams angrepp, men attacken i början av januari blev för mycket. Ögonvittnen berättade om soldater som efter en kort eldstrid flydde och lämnade staden försvarslös. Förutom de uppskattningsvis 2 000 dödade, drunknade många i den intilliggande Tchad-sjön då de försökte fly undan massakern. Över 20 000 personer uppges vara hemlösa. Enligt Musa Aljahi Bukar, talesman för de regionala myndigheterna, är Baga som stad i dag ”i praktiken utplånad”, enligt Washington Post.
Nigeria går till presidentval nästa månad, då den sittande presidenten Goodluck Jonathan ställer sig mot den före detta militärledaren Muhammadu Bukari, och rädslan för storskaliga attacker mot vallokaler är stor. Goodluck Jonathan är kristen, och ses som illegitim av många muslimer eftersom han efterträdde en annan kristen president, och det har funnits en oskriven regel om att en kristen president ska efterträdas av en muslim. Jonathans regering är djupt korrumperad, liksom militären, som lidit av allvarliga lojalitetsproblem och ofta hellre flytt än illa fäktat då Boko Haram varit i antågande. Nigerias militär är dessutom liten, och ”även om Nigerias regering kallade ut varenda polis och soldat i landet, skulle den knappt ha resuser att stationera en vakt per vallokal”, skriver J. Peter Pham, chef för Afrikaenheten vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council, på CNN:s webbsida.
Kolonialismens spår
Å ena sidan kan Boko Harams rötter hittas i den brittiska kolonialismen. Innan Nigeria erövrades av Storbritannien 1903 var nordöstra Nigeria, där Boko Haram har sitt starkaste stöd, del av ett självständigt sultanat. I och med den brittiska kolonialismen spreds kristendomen via de skolor som missionärer upprätthöll. Där ligger orsaken till att Boko Haram (vars namn fritt översatt betyder ”Västerländsk utbildning är en synd”) har attackerat just skolor, och yrkar på en strikt tolkning av islam. Det som däremot gör Boko Haram så skrämmande är att inte heller muslimer går säkra, utan de kan attackera nästan vem som helst, som de anser att inte ger gruppen sitt fulla stöd. Det faktum att Nigeria i dag är uppdelat i en mestadels muslimsk nordlig del och en mestadels kristen sydlig del är ett arv från kolonialismen. Dessa två landsändor fogades ihop under britterna, trots att de beboddes av olika stammar och folk.
Det här återspeglar sig naturligtvis fortfarande på det nuvarande politiska och ekonomiska läget i landet, men Boko Harams egentliga uppkomst kan man finna i mer aktuella skeenden och problem. Ett av dem är Goodluck Jonathans svaga, korrupta regering, som speciellt det fattiga, muslimska norr har förlorat förtroendet för. Nigeria är Afrikas folkrikaste land, och tack vare de stora oljetillgångarna regionens största ekonomi. Men landet är djupt delat – trots att medelinkomsten är hela 2 300 euro i månaden, lever uppskattningsvis 70 procent av befolkningen på lite över en euro om dagen, uppger tankesmedjan Council on Foreign Relations.
Oljan styr
Det är i denna fattigdom och vad många muslimer ser som ett västligt inflytande över Nigeria, som Boko Haram har fötts, först som ett relativt fredligt samfund som sökte etablera ett islamistiskt styre i norr, men sedan 2009 som en allt våldsammare grupp. Jacob Zenn, analytiker vid Jamestown Foundation, påpekar att ett problem med att komma åt Boko Haram är att det är en så spretig organisation, som drar till sig krigare från otaliga av landets över 250 etniska och språkliga grupper. Zenn påpekar att trots att Boko Haram är en sunnitisk rörelse, har den också i sina led shiitiska radikala som uppges ha fått sin träning i Iran.
”Uppkomsten av Boko Haram signalerar mognandet av extremistiska impulser som länge har jäst i den sociala verkligheten i norra Nigeria. Men gruppen är själv en följd och inte en orsak: Den är ett symptom på årtionden av misslyckade regeringar och en korrumperad elit, som slutgiltigt har lett till social kaos”, skriver Nigeriakännaren Chris Ngwodo. Enligt Amnesty International är korruptionen så utbredd att ”public service i praktiken har förvandlats till organiserad brottslighet”. John Campbell skriver i sin bok Nigeria: Dancing on the Brink att mycket av problemen beror på landets stora oljeresurser, och det faktum att inkomsterna från dem samlas hos en liten muslimsk elit. Enligt Campbell är den nigerianska regeringens huvudsakliga uppgift i dag att fördela oljeresurserna jämnt inom en rik klick, vilket gör den nigerianska politiken till ”ett nollsummespel”.
Janne Wass
