Bokutgivningen är i motvind, samtidigt som de finlandssvenska författarna skriver bättre än någonsin. Mari Koli, vd för Schilds & Söderströms förlag ser ljust på framtiden trots att hennes förlag fått komma med flera dåliga nyheter den senaste tiden. Boken är på väg tillbaka.
I början av november meddelade ägarna till Schildts & Söderströms (Sets) att förlaget senast vid utgången av 2017 ska uppnå ett nollresultat i verksamheten. Nyheten orsakade en kraftig reaktion i offentligheten, där författare som Monika Fagerholm och Merete Mazzarella ifrågasatte hur den finlandssvenska skönlitteraturen någonsin ska kunna vara lönsam.
Enligt Schildts & Söderströms vd Mari Koli var diskussionen nödvändig, den lyfte inte bara upp Sets på agendan utan också KSF Media och mediernas framtida roll. Men de sociala medierna förde med sig ett hätskt tonfall och en så gott som okontrollerad ryktesspridning.
– Sociala medier är effektiva sätt att gå ut med nyheter, men det går över huvud taget inte att kontrollera hur ett budskap förs vidare, säger Koli.
Vad betyder nollresultat?
– Den finlandssvenska skönlitterära utgivningen når sällan plusresultat. Det har förekommit, men det är ytterst sällsynt, säger Mari Koli.
Den finlandssvenska marknaden är lika liten som alltid, och för bolaget är ett nollresultat utmanande att nå. Men kravet på ett nollresultat gäller förlaget som helhet, så kostnaderna från skönlitteraturen borde i så fall täckas med intäkter från läromedel eller utgivning av finskspråkig litteratur. Att ytterligare spara in på personal går inte.
– Efter de här samarbetsförhandlingarna har vi nått en gräns när det gäller personalresurserna. Om vi i framtiden måste göra något dramatiskt kommer det med stor sannolikhet att påverka utgivningen.
Resultatet av förlagets samarbetsförhandlingar var att 2 anställda sades upp och att personalen minskas med ytterligare 3,5 anställda inom de kommande tre åren. Förlaget strävar efter att hålla samma utgivningsnivå som tidigare.
– Vi skulle må bra av externt stöd för den finlandssvenska bokutgivningen i framtiden, säger Koli.
Men trots att bokutgivningen har sina problem så skrivs det bättre böcker än någonsin i Svenskfinland.
– Jag tror inte att den finlandssvenska litteraturen någonsin tidigare hållit så här hög nivå med en sådan bredd som vi har nu. Det säger jag som litteraturhistoriker, säger Koli.
En marknad i förändring
Den skönlitterära utgivningens minusresultat är ganska stabilt, men hur stora summor det rör sig om vill Koli inte gå in på. Den stora utmaningen ligger i att få folk att köpa, och läsa‚ fler böcker. Försäljningen i Svenskfinland ligger på en relativt stabil nivå, och Sets kan växa genom att satsa på den finskspråkiga utgivningen. Men det förändrar inte det större perspektivet. Under de senaste tio åren har skönlitteraturens försäljningssiffror sjunkit stadigt.
– Bokutgivningen är i en svacka och det är den bransch som vi är verksamma i, säger Mari Koli.
I debatten som fördes under hösten riktades anklagelser mot Sets styrelse, som gjort stora satsningar bland annat i finskspråkiga läromedel som visat sig olönsamma.
– Det fattades vissa strategiska beslut med avsikten att hitta nya marknader där företaget kunde växa. Det är så som företag ska göra. Men av olika orsaker fungerade idéerna inte, och nu är vi på Sets tillbaka i vår kärnverksamhet. De långsiktiga ekonomiska problemen är fortfarande olösta, säger Koli.
De problemen har lite att göra med enskilda styrelsers beslut, och mycket att göra med en drastiskt förändrad bokmarknad. Bokutgivningen befinner sig i en svacka, men det har också att göra med bokhandelsverksamheten, som befinner sig i en djup kris.
– Tidigare fanns det ganska många författare som sålde ganska bra, och de skapade en trygg ekonomisk bas för utgivningen, säger Mari Koli.
Men nu har den så kallade mid list-försäljningen minskat dramatiskt. Försäljningen koncentreras till enskilda storsäljare som säljer extremt bra, medan alla andra böcker knappt säljer alls.
– Många självständiga bokhandlar har slutat, och många bokhandelskedjor har centraliserade uppköpare, vilket innebär att en enda person kommer till förlaget och köper följande säsongs böcker till alla kedjans bokhandlar.
Det innebär att det i större grad finns samma böcker på alla bokhandlar, vilket i längden minskar läslusten och krymper marknaden. Dels beror utvecklingen på att folk köper mer böcker över nätet. Det är också vanligt att förlagen betalar extra för att få en synligare plats i bokhandeln, vilket innebär att ännu fler bästsäljare läggs fram medan kunderna får svårare att hitta fram till den smalare litteraturen i sortimentet.
– Det finns få möjligheter för förlagen att påverka hur bokhandlarna bedriver sin verksamhet, säger Koli.
Bokhandeln kommer tillbaka
Men trenden ser ut att vända. E-böckerna såg ut att äta upp den fysiska boken medan nätjättar som Amazon gjorde alla de traditionella bokhandlarna olönsamma. Men i USA har försäljningen av e-böcker stabiliserats, och The Guardian rapporterar att den stora bokhandelskedjan Waterstones i Storbritannien förbättrat sitt resultat. Inte genom centralisering och bästsäljare utan tvärtom genom att satsa på bredd och mångfald. Folk älskar den klassiska bokhandeln där man kan bläddra i böcker och hitta nya röster.
– Man ska inte centraliserat styra läsningen. Det leder bara till att intresset minskar och utarmas. Det behövs långsiktig verksamhet. Nu borde vi hitta de rum där man kan föra fram den breda litteraturens underbara rikedom.
– Jag är optimistisk. Om jag var yngre och hade den energi projektet skulle kräva skulle jag nu starta en bokhandel i Helsingfors, säger Koli.
Och trots att det ekonomiska läget är kärvt så är förlagets uppgift lika angeläget som tidigare.
– Jag kan inte tänka mig en framtid utan ett finlandssvenskt förlag. Det handlar inte bara om skönlitteratur utan också om läromedlen, och om att de ska hålla en hög nivå. På lång sikt är det viktigt att folk blir intresserade av litteratur och kan formulera sig på sitt modersmål.
Lasse Garoff
