Miljöskyddet undermineras indirekt

av Otso Harju

TTIP-avtalet har klart negativa konsekvenser för det europeiska miljöskyddet, säger den svenska riksdagsledamoten och före detta europaparlamentarikern Carl Schlyter från Miljöpartiet.

Problemen finns på flera olika nivåer, dels gäller det de välkända ISDS-mekanismerna och dels den ömsesidiga acceptansen av standarder, säger Carl Schlyter som i tiderna grundade den kritiska bloggen ttippen.se.

Enligt honom är hotet som avtalet riktar mot det europeiska miljöskyddet indirekt, men inte desto mindre allvarligt. Tvistlösningsmekanismen ISDS ger företag möjlighet att ifrågasätta länders miljölagstiftning ifall de anser dem vara för restriktiva, det vill säga ha en negativ inverkan på företagets vinstmöjligheter. Bolagen kan då kräva skadestånd genom överstatliga mekanismer, utanför nationens domstolar. Exempel på hur detta kan se ut finns redan nu – ett känt sådant är det pågående fallet där det svenska energiföretaget Vattenfall stämt den tyska staten för dess beslut att så småningom göra landet fritt från kärnkraft.

– Detta får en indirekt effekt på politiker. De kanske inte vågar fatta beslut som de gärna hade velat göra, eller som man var demokratiskt överens om, för det finns en risk att man hamnar inför domstolen. Det brukar kallas för regulatory chill effect, man skrämmer länder, menar Schlyter.

Den andra nivån av problemet är att syftet med TTIP är att komma överens om ömsesidig acceptans av standarder. Man skall göra sig av med vad som inom handelsjargong kallas non-tariff trade barriers, handelshinder som inte bottnar i tariffer utan i att länder har olika regelverk, lagstiftning.

– De stora fördelarna man räknar med att skall komma från det här avtalet är att vi kan acceptera amerikanernas sätt att godkänna något, och de accepterar våra, säger Schlyter som också påpekar att de beräknade ekonomiska vinsterna av detta egentligen är väldigt små.

Andra skulle kanske inte kalla dessa barriers hinder, utan snarare skydd eller sunt förnuft. Då säkerhetsregleringen i Europa är betydligt striktare än i USA, är det klart att det är vi som har mera att förlora på detta. Man gynnar produktion som sker med lägre standarder.

– Om vi har högre krav på en produkt i EU, men accepterar import av en produkt från USA som är producerad under en annan lagstiftning, så finns det en risk för att den senare får konkurrensfördelar. Så, även om det nuvarande miljöregelverket är kvar, så får den miljösämre produkten en större marknadsandel. Då underminerar man lagstiftningen bakvägen, underifrån, påpekar Schlyter.

På Europakommissionens hemsida finns frågor och svar kring TTIP. Där försöker kommissionen lugna oroliga medborgare som undrar om inte TTIP kommer att påverka miljön negativt. EU:s relativt strikta regler kommer att finnas kvar, garanterar man. Schlyter är betonar att harmen kommer att vara indirekt.

– Du måste vara noga med vad kommissionen nekar och inte förnekar. Kommissionen förnekar att Europa skulle behöva sänka sina standarder. Det säger inte jag heller! Jag säger att produkter som inte når EU-standarder får en konkurrensfördel, och därmed underminerar våra regelverk indirekt.

Otso Harju
Fredrik Hjerling

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.