Gröna teatern vill rädda världen

av Janne Wass

– Vi har alla ekologiska fotavtryck, och man måste ju börja någonstans, säger Carmela Wager, till vardags scenograf och kostymdesigner med lång erfarenhet inom den finländska teatern.

Wager är primus motor bakom projektet Gröna teatern, som hon förverkligar med hjälp av ett ettårigt arbetsstipendium från Svenska kulturfonden. Under Hangö Teaterträff berättar hon om projektet och om olika sätt att minska på kulturverksamhetens, och framför allt teaterns, ekologiska fotavtryck.

Startskottet för projektet för Wagers del var World Stage Design Week i Wales, där temat var hållbar utveckling, och efter att ha tagit del i konferensen beslöt hon sig för att göra samma sak inom den finlandssvenska teatern.

– Egentligen blev jag intresserad av det för att jag inte begrep det – det var för stort att greppa. Men ett bra sätt att förklara det är genom ett citat av Gro Harlem Bruntland: ”Vi måste sträva efter att våra barn och barnbarn kan leva i en ren miljö och trygghet”.

En förebild för Wager är Stadsoperan i Göteborg, som sedan 2001 arbetat för att minimera sitt ekologiska fotavtryck, och på kuppen sparat pengar på det. Operan har inkorporerat miljötänket i alla aspekter av sin verksamhet, och det är inga trollkonster det är fråga om. Det handlar om att minimera avfallet, samt resurs- och energiförbrukningen.

– Man måste skapa en social gemenskap där folk trivs och är engagerade – om de bryr sig om sin arbetsplats, är det också lättare att engagera dem i den här typen av arbete, säger Wager.

Först och främst gäller det att utvärdera teaterns ekologiska fotavtryck, gå igenom verksamheten, och sedan med hjälp av en miljökonsult planera var och hur man kan göra förbättringar. Det mesta handlar ändå om alldeles logiska frågor. Scenografi och dräktskapande, till exempel, använder mycket resurser. Då gäller det att till exempel planera scenografin i moduler som går att ta isär och bygga ihop, så man kan återanvända dem i flera produktioner. Det som inte går att återanvända, bör man sträva till att återvinna på något annat sätt. Går inte det heller, måste man fundera på vad man gör med sitt avfall – hur väl sorterar man det, och vad händer med det? Kan det till exempel brännas för energi i stället för att kastas på soptippen?

– Vi kostymskapare använder ju också ibland olika ämnen som kan vara dåliga för miljön. En gång då jag köpte en substans på apoteket ville de att jag skulle skriva på en försäkran över att jag skulle göra mig av med den på ett hållbart sätt – det innehöll nämligen gift som kunde döda fiskar. Då tänkta jag att nä-ä, håll det för er själva.

Carmela Wager. Foto: Janne Wass

Carmela Wager. Foto: Janne Wass

Enkla medel man kan minska de ekologiska fotavtrycken med är till exempel genom att använda led-lampor i stället för traditionella strålkastare och printa dubbelsidigt på kontoret – inga invecklade grejer alltså.

– Led-lampor klarar visserligen inte av vissa stämningsbelysningar, men då kan man väl spara de gamla lamporna och använda dem då det behövs. Inte måste man ju kasta bort dem alla bara för att man köper led. Och så är det bara en tidsfråga innan led-tekningen också klarar samma saker som vår gamla teknik.

Det finns enligt Wager en tendens inom teaterbranschen att inte låtsas om miljöproblemen inom verksamheten. Det kan kännas arbetsamt att hitta på nya lösningar på egen hand, men för det rekommenderar hon samarbete. Ett startpunkt är ett seminarium som Gröna teatern ordnar den 7 september.

Se hela intervjun med Carmela Wager ovan.

Text, film och foto: Janne Wass

 

Lämna en kommentar


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.